sturmerfoul

Av de senaste kommentarerna att döma och även av en i Axnérs blogg så verkar det finnas de som tror att jag inte gillar H43. Det är rätt kul att bara för att jag tog mig friheten att bl a anklaga H43 för ekonomiska tveksamheter så betyder det alltså att jag inte gillar H43. Man gör således en liknande sammankoppling som Rustan gjorde. Man kan liksom inte ha opartiska åsikter. Man är antingen vän eller fiende. Man skriver antingen enbart positiva eller enbart negativa inlägg om olika föreningar.

Låt mig klargöra att H43 naturligtvis också har bra sidor.

Jag tänker nu försöka göra det flera verkar tycka vara omöjligt. Jag tänker skriva vad jag tycker är bra respektive dåligt med Lugi och H43. Utrymmet gör att jag får begränsa mig till några punkter.

Men först vill jag säga att det gynnar handbollen i Lund att det finns två rivaliserande elitserieklubbar i staden. Vissa undrar ibland om det inte vore bättre att slå samman klubbarna till en, så att man slipper slåss om sponsorpengarna. Men jag tror att det på sikt skulle innebära att man på sikt bara har en klubb i elitserien och som antagligen inte skulle placera sig bättre. Den totala mängden sponsorpengar skulle minska och det totala handbollsintresset och därmed publiksiffrorna skulle också minska.

LUGI
Plussidan:
Ungdomsverksamheten är lysande. Många bra och engagerade ledare. En ungdomspolicy, Vinröda principerna, som  klubben verkligen försöker få alla ledare att följa. Och policyn är gedigen. Den ligger rätt i tiden och fokuserar inte enbart på handboll, utan även på andra värden som t ex hur man ska växa som människa. Man lyckas nå resultat även genom att försöka undvika toppning, så länge som möjligt. Förra säsongen hade man ungdomslag i alla SM-finalsteg.

Man har välutbildade personer med stort kontaktnät i olika funktioner i föreningen. Det är en styrka.

Man har självständiga kommittéer som har en egen budget.

En engagerad klubbdirektör med en genomtänkt världsbild.

Man försöker likställa dam- och herrverksamhet. Båda behandlas med samma respekt. Det finns i princip lika många tjejer som killar som tränar i Lugi.

Man försöker driva verksamheten ur ett etiskt/moraliskt perspektiv och hela ekonomin är t ex vit. Det är antagligen en av förklaringarna till varför Lugi har en skakig ekonomi. Det frestar på att följa reglerna.

En stolthet hos många att vara Lugist.

Minussidan:
Det finns en stöddighet och kaxighet som ger onödigt många fiender.

En lite akademisk anda där man ibland tycker sig vara för fin för att t ex heja under matcherna.

En stor förening där alla inte känner alla.

Det finns några få personer som verkar umgås på fritiden som bestämmer det mesta i Lugi. Det finns alldeles för mycket ryggdunkande.

Man har en konstig syn på samarbete med andra föreningar. Ibland verkar man tycka att samarbete är onödigt.

En ekonomi som fortfarande är kass. Och det har den varit länge nu. Ska det aldrig ta slut?

Ledarna är ibland alldeles för självständiga. Vissa struntar helt i de Vinröda principerna. Många har stora egon och drivs alldeles för mycket av att vinna titlar.

Lugi har svårt att få de duktiga ungdomsspelarna att ta steget över till seniorverksamheten. Viljan att satsa och vinna saknas i för många fall.

En seniorverksamhet som har alldeles för dåliga resultat. Visst borde man ha gått till fler SM-finaler. Det har saknats en kontinuitet bland tränare. Vissa värvningar har varit märkliga.

En klubbdirektör som gör alldeles för mycket i föreningen och som har svårt att delegera. Och som också har svårt att inse sina egna brister.

Amatörmässig och oproffessionell marknadsförings och arrangemangsförmåga. Jag är trött på att se småbarn dansa i pauserna. Men klacken var en positiv överraskning i år.

H43
Plussidan:
En växande ungdomsverksamhet. Man har faktiskt lyckats att vända trenden och i vissa åldersgrupper har man nog gått om Lugi.

En ordförande som lyckats styra upp H43. Idag känns man mycket mer proffessionell. Förhoppningsvis är tiderna förbi när H43: s herrar fick poängavdrag för att man gjort administrativa missar.

En mindre förening där många känner varandra. H43 känns som mer som en enda familj. Fler gemensamma sociala aktiviteter. Och även här finns en stolthet att vara blå.

H43: are är mer lojala med sin förening.

En mer genomtänkt herrverksamhet som är mer fokuserad på framgångar. Det känns som om fler egna talanger har chansen.

Man har en ungdomspolicy Blå tråden (eller vad den heter nu för tiden).

Det känns som att man är mer beredd än Lugi att testa nyheter när det gäller att ragga sponsorer eller att marknadsföra sig.

Man ser sig nog ofta som underdogs (och vem älskar inte underdogs?) och H43: s lag har därmed ofta en härlig fightervilja. Herrlaget har ofta spelat ett tufft försvarspel som åtminstone jag har uppskattat.

En Axnér som oavsiktligt eller ej gör reklam för H43. När får man se Lugi i en debatt?

Fortfarande ett lag mer för vanligt folk. Det är helt ok att inte kunna citera Nietzsche. 

Minussidan:
Man har tummat på både etik och moral. Man har åtminstone tidigare sysslat med både svarta pengar och fejkade kontrakt. jag är ännu inte helt övertygad om att man slutat upp med detta. Man slirar på löneutbetalningar.
 
Även här en skakig ekonomi. Jag har känslan att den är betydlig sämre än vad man ger sken av.  Hur står det till med kanslipersonalen? Hur ser man på rollen som klubbdirektör?

Även här en oproffessionell och amatörmässig marknads och arrangemangsverksamhet. Men man har en betydligt bättre speaker på matcherna än Lugi. Men den ensamme trumslagaren i blå overall känns patetisk.

De olika verksamheterna är inte självständiga. Pengarna flyter mellan de olika delarna. Pengar som var avsedda för ungdomarna kan mycket väl hamna hos herrarna. Det gör att det blir svårt att planera sin verksamhet.

Man är alldeles för fokuserad på herrarna. Man ser lite ner på tjej- och damhandboll. (Jag har bl a hört en mycket erfaren ungdomsledare i H43 på fullt allvar säga att damhandboll inte är handboll, utan en helt annan sport. Jag tror inte han är ensam om den åsikten.)

Samarbetet med Lundagård är tveksamt. Vad är syftet? Kommer H43 att ha råd med ett damlag i eliten? Eller kommer man att lägga ner det igen, som man gjorde för några år sedan? 

Ett lillebrorskomplex mot Lugi. Varför inte tro mer på sig själv?

Vill man följa Blå tråden? Det känns som om ledarna i H43 i fler fall än Lugi lever kvar i gamla ideal med toppning och utslagning.

Men man ligger långt efter Lugi i ungdomsverksamheten. När får man se ett H43 lag i SM-finalspel?