Undrar

Kan inte riktigt släppa det här med att Lugi sparkat tränaren. Det går liksom inte att förstå. Att Lugis herrar har det svårt i allsvenskan kan inte komma som någon som helst överraskning. Och det måste ju alla inse, även Lugis ansvariga, att grundproblemet inte är tränaren utan det faktum att klubben inte klarat av att sätta upp ett herrlag som håller måttet. Och då får åtminstone jag dålig smak i munnen av att det är samma personer som är ansvariga för att laget hamnat laget i den prekära situationen som nu håller i yxan. Känns mer som att de försöker rädda sitt skinn än ett genomtänkt beslut. 
 
 
Jag har sen en tid tillbaka från olika håll hört att Lugi kanske skulle ta in Dalibor Doder i truppen. Finns det en koppling mellan detta och avskedet av Milosevic? Hoppas verkligen inte. Jag såg Doder spela i Vinslöv förra året och har svårt att se vad han skulle kunna tillföra. Här kan vi verkligen prata om en föredetting. Men med tanke på Lugis långa historia av att fatta märkliga beslut så skulle det inte förvåna mig om Doder inom kort dyker upp i herrlaget. Och skulle det bli så att Lugi skulle få för sig att fatta detta pinsamma beslut så känner jag att jag inte längre skulle klara av att sätta min fot i arenan under en överskådlig tid. Till sist brister tålamodet även för en trogen supporter. 
 
Vi får hoppas att Lugis herrar åtminstone klarar av hålla sig kvar i allsvenskan. Det bör man trots allt klara av. Men större förhoppningar än så kan man inte ställa. 
 
Då ser det ljusare ut när det gäller damerna. Här har man i alla fall en bra tränare att falla tillbaka på. Verkligen kul att Zanotti är tillbaka i Lugileden. Det var bra gjort av Lugi att få in honom. Det var en sur förlust mot OV men för damerna finns i alla fall ett realistiskt hopp om ett återtåg till elitserien. 
 
 
 

Blogg

Ja, jag vet. För att få läsare måste man skriva ofta och framförallt regelbundet. Något som jag de senaste åren misslyckats kapitalt med. Det är inte så att det inte händer något i handbollsvärlden. Det dyker dagligen upp något att skriva om. Utan allt kokar ner i att jag är så förbannat slö. Och att jag tydligen bara blir allt slöare och slöare. Jag önskar att jag hade kunnat lova bättring men det är inget som jag vågar. Vi får se. Vem vet, kanske jag lyckas rycka upp mig så pass att det åtminstone kan bli ett inlägg i veckan.
 
På den tiden jag skrev mer regelbundet så var det många i Lugileden som tyckte att jag var alldeles för negativ när det gällde Lugi. Jag kan tycka att det i de flesta fall både var en konstig och orättvis kritik. För Lugi har i många år fattat det ena märkliga beslutet efter det andra. Det kändes ibland som om det var en klubb som levde i en fantasivärld, ett parallellt universum. Listan på konstigheter var lång och jag kunde inte förstå varför det uppfattades som negativt när jag nämnde tokigheterna i bloggen. Jag försökte enbart att vara objektiv och saklig. Och jag hade Lugis bästa för ögonen. Med facit i hand så hade jag också ofta rätt. Ekonomin är det bästa exemplet. Att man försatte sig i situation där man riskerade elitlicensen kan inte ha kommit som en överraskning. Att man var på väg dit kunde man se många år tidigare.
 
Och nu är det dags för ännu något som inte riktigt går att förstå. Nu har Lugi alltså sparkat herrtränaren Nemanja Milosevic. Och jag förstår inte varför. det sker nu. När han fick uppdraget så ifrågasatte jag valet av honom eftersom han var oprövad. Jag ifrågasatte honom igen när resultaten uteblev. Men han fick vara kvar. Men nu när han inte har en spelartrupp som är tillräckligt bra för att slåss i toppen av allsvenskan då får han gå och tydligen bära skulden för att laget inte presterat bättre. Och så tar man in föredettingen Pelle Käll som bevisligen inte lyckats med något tränaruppdrag. Man kan undra om det inte är så att Lugi vill åka ur allsvenskan? Jag fattar inte beslutet! Vad kan rimligen vara skälet? Kan det vara så att någon av de större sponsorerna tyckt synd om Pelle Käll sen han fick kicken från Vinslöv och tvingat Lugi att ta in honom? Måtte det inte vara så. En sak är säker. Det kommer inte att gå bättre för herrarna efter tränarbytet.
 
Och så lite om sådant som hänt. Denna gång var OS lite exra speciellt. Kan inte minnas att så många spelare samtidigt antingen lämnade handbollen helt eller åtminstone slutade i  landslaget. Det blev ett tydligt generationsskifte. Tyska herrarna visade att de närmat sig toppen och att de kommer att bli bättre och bättre. Jag kan inte hjälpa det men jag mådde gott när de franska herrarna inte fick slåss om medaljerna. Jag har fortfarande inte glömt hur illa de betedde sig mot svenskarna när de vann VM i Paris 2001. Och det svider fortfarande hur nära de svenska damarna var en finalmatch. När ska de börja våga vinna istället för att vara rädda för att förlora? Det börjar bli alldeles för ofta som de tappar i slutet av jämna matcher. Och en hel del av att det inträffar faller på Axnér.
 
Och så har det tydligen varit oro i svenska herrlandslaget. Solbergs avhopp kom överraskande för oss utifrån men antagligen inte för de som är mer involverade i landslaget. Och visst är det så att förbundet agerat märkligt. Helt klart verkar Solberg ha samarbetsproblem. Man kanske inte såg det när han anställdes men nog borde man ana ugglor i mossen när han manövrerade ut Boquist. Men förbundets talesperson Fogelström mörklade istället situationen med en drös floskler och skitsnack. Men situationen blev tydligen omöjlig till sist. Nu är jag glad att Apelgren och Fahlgren tar över. Bättre tränare går knappt att hitta. Men de tar över ett landslag som är på randen till ett generationsskifte. Det är flera spelare som passerat bäst-före-datum och som bör bytas ut. Frågan är om de vågar ta det steget. Det blir inte helt enkelt för tränarteamet att välja rätt. 
 
Apropå Apelgren. Det är ju en fantastisk start han fått i Pick Szeged. Jag kommer att bänka mig för att matchen i kväll mot Aalborg. 
 
När det gäller elitserierna så har herrarna startat intressant. Ystad har verkligen rivstartat. Vem trodde att Kristianstad skulle ligga på sjunde plats och Karlskrona på andra efter sex-sju omgångar? Det är kul när det rörs om i grytan. När det gäller damerna är det mer som förväntat förutom möjligen starten av H65.
 
Ja, det blev lite mer skrivet denna gång än vad jag räknat med. Ska försöka börja skriva lite kortare inlägg åtminstone en gång i veckan så får vi se om det kan locka någon läsare. 
 
 
 
 
 
 
 
 

Stolpe ut

Den svenska OS-förbannelsen fortsätter. Inga medaljer denna gång heller. Och ändå så var det trots allt nära. Damerna var några sekunder ifrån final och herrarna kunde fått förlängning mot Danmark. Men om jag ska vara ärlig så var inte de svenska lagen helt på topp utan uppvisade vissa brister.
 
När det gäller damerna så är de antagligen inte bättre än fyra-femma i världen. Så att hamna utanför prispallen är väl egentligen rätt placering. För laget är alldeles för ojämnt. Man kan stundtals alldeles utmärkt men bra insatser varvars med usla. Och det missas alldeles för många frilägen och straffar. Och man är inte tillräckligt skarpa och cyniska utan fattar lite för ofta fel beslut. Förutom dessa brister så kan man även lägga till att man inte har tillräckligt med självförtroende. Det är mer regel än undantag att darmerna viker ner sig i slutet av matcherna när dessa ska avgöras. Det är tyvärr så att damerna saknar en vinnarkultur. Men den är ju svår att få när man alltid förlorar de viktigaste matcherna. 
 
Axnér vill inte erkänna att laget viker ner sig utan brukar peka på att motståndarna är skickliga och det är därför svenskorna förlorar. Men all statistik visar att damerna nästan alltid gör för lite mål i slutet av matcherna. En del av ansvaret för att det blir så faller på Axnér som verkar ha svårt att få laget att tro på sig själv.
 
Dessutom verkar Axnér ha svårt att släppa sina favoritidéer, "kill his darlings". Elin Hansson är en skugga av vad hon varit. I försvaret är hon fortfarande bra men framåt är hon en katastrof. Hon missar alldeles för många lägen. Det verkar som om hon både tappat självförtroendet och en hel del fysik. Hon känns väldigt ospänstig. Sen verkar det också som om motståndarnas målvakter har lärt sig hennes avslut. Och då är det inte så smart att bara ta ut en enda vänstersexa. Och kanske är hon inte ens rätt val på den positionen? Jag saknade i alla fall den skadade Mellegård. 
 
Och varför envisas han med att Thorleifsdotter konstant ska gå på andrafas-kontring? Det leder i princip aldrig till någonting och alldeles för otfta till borttappade bollar. I teorin skulle det visserligen kunna fungera men Thorleifsdotter är inte tillräckligt bra för att axla den rollen. Är det inte dags att lägga ner det spelvalet?
 
Sen verkar det också som om vissa spelare har svårt för en lång turnering. Exempelvis så blev Jenny Carlsson och Emma Lindquist sämre och sämre efter hand. Kanske matchades de för hårt i början. 
 
Bäst i turneringen var Bundsen, Koppang och Hagman. Koppang gjorde ett internationellt genombrott. Nu går hon till Vipers och lär fortsätta att utvecklas. Och så tyckte jag att Olivia Löfqvist gjorde ett bra inhopp. Övriga var på en skala från godkänt till underkänt. Inga namn nämnda. 
 
Framtiden för damerna är oviss. De har närmat sig toppen men nu kanske några tongivande slutar och då vet jag inte om man kan närma sig toppen ännu mer. 
 
Herrarna gick inte att känna igen i gruppspelet. De verkade inte tillräckligt påslagna. Även om både Tyskland och Slovenien gick långt i OS så var svenskarna trots allt bleka i båda dessa matcher. Och det var klantigt att bli fyra i gruppen så att man fick möta Danmark i kvarten. Några fler mål mot Spanien hade väl räckt och då var det ju surt att tappa sin femmålsledning i slutet. Eller så var det så att Sveriges grupp var den bästa. Norge, Egypten och Ungern hade kanske varit enklare att möta än Tyskland och Slovenien. 
 
Men precis som Axnér så bör Solberg tänka om. Det är helt klart att Gottfridsson har sett sina bästa dagar. Han är inte lika bra som tidigare utan blir sämre och sämre. Det är dags att låta Claar att bli förstavalet och få mer speltid. Och är inte Thulin en bättre målvakt än Palicka? Nu fortsätter kanske inte Palicka i landslaget men oavsett det så borde Thulin vara nummer ett. 
 
Och sen vet jag inte om det är rätt att precis som hockey i princip köra med fasta uppställningar. Som det är nu så har det blivit att laget pendlar mellan bra och dåligt spel beroende på hur uppställningarna fungerar istället för att hålla en jämn nivå. 
 
Solberg känns mer benägen än Axnér att tänka om så jag tror herrarna kommer att utvärdera OS och gå stärkta därifrån. De lär fortsätta att fajtas om medaljer. 
 
 

Final four

Är nyss hemkommen efter ännu en helg i Köln. Vilken härlig handbollsfest det är varje gång!  Som handbollsälskare är det ett måste att åka till Köln för att se Final Four. Det är så fantastiskt att se alla dessa handbollsfans från hela Europa samlas på ett och samma ställe. Och aldrig är det något bråk! Jag mötte några Lugifans som sa: "Handboll är bara kärlek". Det är så sant. Efter Aalborgs skräll mot Magdeburg såg jag till exempel några Magdeburgfans prata med några Aalborgfans och de skrattade och hade kul. Och det slutade med att de kramade varandra. Det hade aldrig hänt på en fotbollsmatch. Och det var en hel del svenskar på plats. De nordligaste jag såg kom från Boden (en lång resa) och de sydligaste från Ystad. Detta var femtonde året i Köln och nu är det klart för ytterligare fem år. Jag längtar redan till nästa besök. 
 
Det spelar väl fjorton svenskar i de fyra finallagen. Ett tecken på att Sverige står starkt i handboll just nu. Alla utom Jack Thurin fick spela någonting. Men det var väl ingen svensk som utmärkte sig särskilt. Ja, det skulle väl i så fall vara Fabian Norsten i Aalborgs vinst mot Magdeburg. Han gjorde en utmärkt match och bidrog till vinsten. Kanske borde han ha kommit med i OS-truppen. Och Jonathan Carlsbogård är alltid stabil. 
 
Magdeburg kändes lite slitet. Man har nog matchat sina stjärnor för hårt. Men sen måste jag säga att de inte hade flyt med domarna i sina matcher. Jag vet inte hur många gånger till exempel som de hade en spelare fri med målvakten när domarna blåste för frikast till Magdeburg. Och i semifinalen kändes det som om domarna inte gillade deras sätt att spela handboll. De blåstes av ovanligt många gånger för steg- eller stürmerfoul. Men det som avgjorde semifinalen var nog annars Aalborgs offensiva 4-2 försvar, där de två där framme gick långt fram. Det störde Magdeburgs spel med rörelse och snabba bollsläpp. 
 
Sen måste jag säga att jag var imponerad av Aalborg i finalen. Starkt att bita sig fast hela vägen och spela jämnt med Barcelona. Och vilket härligt stöd de hade från de danska supportrarna. Det måste svida för Mikkel Hansen att i sista matchen missa den enda titel han inte har. Han var ett ribbskott i slutsekunden från en förlängning. Lite vemodigt var det att se hans och Niclas Ekbergs sista match i klubblagen. 
 
Och Kiel visade återigen hur ojämna man är i år. Först blev de utklassade av Barcelona och sen vann de relativt enkelt mot Magdeburg. Fast den vinsten berodde nog mest på att luften hade gått ur Magdeburg efter semifinalförlusten. Jag tror att Kiel måste gå hem och fundera på framtiden. De behöver ett nytt koncept. Det är dags att släppa några av gamlingarna och ta in nya unga spelare. Och fundera på om framtidens handboll är att ha stora skyttar. Och är verkligen Jicha rätt tränare?
 
Men på det stora hela så visade Barcelona att man är bäst. De är trots allt i särklass. De kan mycket väl vinna nästa år också. Detta var tränare Ortegas åttonde titel. Imponerande det också. 
 
 
 
 
 
 
 
 

Champions League

Först ett grattis till Sävehofs herrar som blev svenska mästare efter en stark vändning i andra halvlek borta mot Ystad. Det var fyra jämna matcher som kunde eller borde ha gått till fem matcher. Kim Andersson missade ett friläge i förlängningen som annars hade inneburit en Ystadvinst i tredje matchen. Den avgörande faktorn på det stora hela var väl att Sävehof var lite skarpare i de avgörande lägena. Det var en en välspelad finalserie. De är de två bästa herrlagen och lär väl vara så några år till. Intressant också att de har olika syn på handboll. Sävehof spelar en lite modernare handboll med ett snabbt och tajmat bollsläpp, lite som Magdeburg, medan Ystad är kvar i äldre tänk med mer skytte, lite som Kiel. 
 
Vilket får mig att tänka på helgens kommande Champions League-finaler i Köln. Dit både Magdeburg och Kiel kvalificerat sig. Det var väntat att Magdeburg skulle ta sig dit men att Kiel lyckades i år var en skräll med tanke på hur ojämnt man spelat i år. Men vinnarkulturen finns kvar. Men den räcker troligen inte till i Köln. Har så svårt att tänka mig att Kiel slår Barcelona i semifinal. Den andra semifinalen mellan Magdeburg och Aalborg tror jag blir jämnare. Magdeburg är väl favoriter men jag skulle inte bli förvånad om Aalborg skräller. Och vinnare i år tror jag blir Barcelona. 
 
Damernas finalspel i förra helgen vanns förväntat av Györi. Den egentliga finalen var väl kvartsfinalen mellan dem och Vipers. När Györi vann där så var vägen öppen till mästerskapet. I och med titeln så får väl Per Johansson behålla sitt luckrativa uppdrag ett tag till. Överraskningen var annars att Bietigheim gick till final i sitt första final four-spel. Intressant resa laget gjort och en framgång för damhandbollen i ett handbollstokigt land. 
 
 
 
 

SM

Sävehofs damer har redan vunnit två matcher. Det mesta pekar på tre raka segrar. Jag höll visserligen Sävehof som favorit men trodde att de trots allt skulle vara lite slitna efter fem matcher mot Skara. Men inte. 
 
Då hade Sävehofs herrar det betydligt tuffare mot Ystad igår. En jämn match som Ystad lika gärna hade kunnat vinna. Det här kan mycket väl gå till fem matcher. Ystad har haft en märklig utveckling under året. Efter den usla starten så har de bara blivit bättre och bättre under säsongen. Ett exempel är Oskar Joelsson som verkligen har utvecklats. Från en rätt valpig niometersspelare så har han blivit en viktig kugge i Ystad.
 
Simon Möllers skada var verkligen tråkig. Ofattbar otur att skada sig i två SM finaler i följd. Förra gången ett brutet ben i foten och nu eventuellt korsbandet. Men frågan är om han är skadebenägen eller om det bara handlar om ren otur. Karriärer kan ta slut tidigt pga skador. Vi får verkligen hoppas att det är ren och skär otur för han kan mycket väl bli en bra målvakt i en liga utomlands.
 
Sen måste jag säga att Sävehof må vara skickliga på att lära ut handboll. Det är en imponerande talangfabrik. Men de är verkligen inte lika bra på att fostra ungdomarna och göra dem till vettiga människor. Jag tycker det är stötande att höra dem skrika "Vi hatar Ystad" under matchen igår. Och det är inte första gången Sävehofs ungdomsspelare uppför sig dåligt. 
 
Det är ett beteende som i alla fall tidigare varit otänkbart i Lugi. Jag tycker att idrotten har en skyldighet att inte bara fokusera på idrotten utan också lära ut vad som är rätt eller fel.

Golf i veckan

Det är verkligen kul att Skara fortsätter att spjärna emot mot Sävehof. Och i kväll så får vi se om det blir en skräll eller ej. Men jag tror dock att Sävehof tar hem femte matchen. Skara hade nog sin chans i andra matchen, deras första hemmamatch. Men hur det än går så blev det ju ett snyggt avslut för Magnus Frisk efter, vad är det, 28 år i högsta damserien? Han är tänkt att ta över Kroppskultur i en betydlig beskedligare serie.
 
Och det ska verkligen bli kul att se årets finalspel både när det gäller herrar och damer. Ett finalspel som helt plötsligt går att se för gemene man. Det var ju klokt av handbollen att sluta gömma sig i en dyr streamingtjänst som garanterat inte många vill betala för. Jag är verkligen nyfiken på hur många tittare som försvunnit under säsongen.
 
I veckan så mötte herrlandslaget Tyskland. Det blev en övertygande vinst men jag tycker inte att spelet flöt på. Anfallsspelet kändes stundtals lite krampaktigt. Hade inte Thulin storspelat så är jag inte säker på att det hade blivit en vinst. Och jag kan inte hjälpa det men jag tycker att Gottfridssons formkurva pekar neråt. Han verkar bli långsammare och stabbigare. Claar har passerat honom spelmässigt men Gottfridsson är fortfarande den stora ledaren. 
 
Jäkligt kul förresten att se herrarna klättra i bergen. Fy fasen, vad läskigt det såg ut. Jag hade aldrig vågat. Verkligen starkt av flera att genomföra när de helt klart var livrädda. En aktivitet som jag tror verkligen stärker lagandan.
 
Sen kan jag avslutningsvis notera att Lugis herrar fortsätter att värva spelare av allsvensk klass. Man jobbar verkligen inte för att gå upp.
 
 
 
 

Final four mm

Så är alla åtta lagen klara för final four i champions league. 
 
Först damerna. Esbjerg och Metz gick lätt till finalspel. Ja, Györi gick väl också lätt till final även om de förlorade hemma mot Vipers. Men det hade de råd med efter att ha krossat Vipers borta. Det måste svida i Norge att missa finalspelet i år. Med tanke på deras skrala ekonomi så är det väl en missräkning som gör extra ont. Skrällen är väl annars att Bietigheim med Sofia Hvenfelt och skadade Isabelle Andersson slog ut Odense med Nina Dano. Semifinalen mellan Esbjerg och Györi känns som den riktiga finalen och är en svårtippad match. Men hemmaplanen för Györi kanske avgör. I den andra semifinalen sätter jag däremot en slant på Metz. 
 
När det gäller herrarna så slåss Barcelona, Magdeburg, Ålborg och Kiel om äran. Jag hade räknat bort Kiel efter storförlusten borta mot Montpellier. Men även om Kiel är betydligt svagare och framförallt fruktansvärt ojämnt i år så har man en cementerad vinnarkultur i klubben. Man kan aldrig räkna bort Kiel. Man lyckades vända på underläget och med ett mål lyckades man gå till final four. Och därmed räddade man väl säsongen och kanske räddade även Filip Jicha sitt jobb. Men det är rätt klart att Kiel inte riktigt hängt med i utvecklingen utan det känns som om man trots allt spelar en lite föråldrad handboll. Kanske är det läge att byta tränare och spelsätt. Ålborg slog rätt komfortabelt ut Vezprem. Det hade jag inte heller räknat med. Men Vezprem spelar också lite samma typ av handboll som Kiel och det är som sagt antagligen inte rätt väg att gå. Jag kommer dock att sakna deras supportrar i final four. Det är häftigt att höra dem ropa "Hajra Vezprem"! Barcelona vann som väntat sin kvartsfinal. Magdeburg hade det däremot tuffare att gå till Köln. Det gick till straffar och där var Hernandez bättre än Wolf. Hernandez har verkligen blommat ut sen Portner blev avstängd för dopning. Dopingfall hör inte till vanligheterna i handboll för övrigt. Men i hans fall berodde det väl mer på ett narkotikamissbruk än användande av prestationshöjande medel. Barcelona lär väl gå till final och kan mycket väl få möta Ålborg där. Ålborg kan mycket väl slå ut Magdeburg som jag tror kan vara lite trötta. Allt pekar trots allt på en ny titel till Barcelona. Det är ju kul för Wanne och Carlsbogård.
 
I Sverige ltror jag Sävehof tar dubbla guld. Men Skara har hittills spjärnat emot Sävehofs damer så kanske kan det bli ett skrällag i final. Det andra finallaget blir sannolikt Önnered som med hjälp av målvakten verkar ha hittat formen. 
 
 

Det närmar sig slutet

Så sakta närmar sig handbollen slutet på säsongen. Om man nu undantar matcherna i OS: 
 
I Sverige har herrarna nått semifinal. Önnered fortsätter att överraska. Det var starkt att vända ett underläge med två matcher mot Skövde och sen rivstartade man med att vinna enkelt mot Ystad borta. Men så blev det stopp igår mot Ystad hemma. Skåningarna lyckades kvittera i matchserien. Men det känns väldigt svårt att tippa vilket av laget som når final. Det kan mycket väl bli Önnered. Är det den inlånade portugisiske tränaren som lyft laget? Det visar i så fall på att det är bra att få in nya influenser utifrån. Vi är inte bäst på allt i Sverige.
 
I kväll tar Kristianstad mot Sävehof hemma. Ett Sävehof som fick storstryk i veckan mot Flensburg. Man skulle kunna säga att det säger en del om nivåskillnaden mellan svensk och tysk handboll, men det är nog att ta i. Sävehof slog ju Hannover tidigare så det var nog snarare så att Sävehof hade en mindre bra dag. Frågan är dock om den matchen sitter kvar i ben och huvud och därmed ger Kristianstad en chans att vinna. En vinst idag för orangea är ett måste annars blir det ingen final. Men det mesta pekar trots allt på Sävehof i final. 
 
Damernas kvartsfinaler har visat sig vara förvånansvärt jämna. Det står 2-1 i matcher i samtliga. Det var det väl ingen som trodde i förväg. Men jag tror ändå att det blir de fyra favoriterna som går till semifinal: H65, Önnered, Sävehof och Skuru. Starkt av Önnered att precis som Sävehof ha både herrar och damer i semifinal. Två välskötta klubbar som Lugi har en hel del att lära av.
 
Och båda landslagen ska spela i OS. Det ska bli riktigt kul att följa. Men jag tycker fortfarande att damerna inte riktigt är på topp så vi ska nog inte ha för stora förväntningar i OS. Förlusten mot Ungern i kvalet visar att man för tillfället har tappat en del i styrka. Undrar vad det kan bero på? Det kan inte bara bero på att Anna Lagerquist är borta. Eller så är det faktiskt just på det viset, vilket bevisar Annas skicklighet som försvarare. Men när jag tänker efter så var inte heller Jamina Roberts och Elin Hansson på topp i kvalet. Elin har faktiskt inte varit sig lik ett tag nu. Trivs hon inte som proffs? Sen förstod jag mig inte riktigt på Axnérs coachande i matchen mot Ungern. Kändes lite som förr i tiden i Lugi att han blev lite passiv. Men man kan ju ha en dålig dag på jobbet.
 
Det är tråkigt nog en del knäskador numera. Förutom Lagerquist så har vi Olivia Mellegård, Isabelle Andersson och Valter Chrintz. Och jag har säkert glömt några till. Så jäkla tråkigt, framförallt om man haft samma skador tidigare och precis kommit tillbaka. 
 
Till sist så säger Bella Gulldén i SVT att hon som sista uppdrag i Lugi ska se till att damerna går upp i högsta serien igen. Det kanske inte är omöjligt ändå. I USM så slog Lugi idag favoriterna Sävehof. Det finns trots allt talanger i klubben. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Lite av varje

Ännu ett uppehåll i bloggandet. Tappade sugen lite när båda Lugi-lagen åkte ner en division även om det var väntat. Damerna vaknade till liv för sent och herrarna envisades in i det sista med att tappa poäng i slutet. Undrar hur många matcher under säsongen som poängen försvann under de sista fem minuterna? Men degraderingarna sved oavsett. Nu spelade det kanske inte så stor roll att bli sist, åtmistone inte för herrarna. De hade kanske inte överlevt ett kval. Men det tror jag att damerna hade gjort. Frågan är när lagen återvänder till elitserierna. Det kan mycket väl dröja. Och hur gör man under tiden med sin slogan "Lunds stolthet". Den känns inte helt rätt längre.... Vi får hoppas att ett stärkt och engagerat Lugi kommer ut ur eländet. 
 
Herrarna är i full gång med både kval och slutspel. Det verkar som om Hallby och Karlskrona kommer att hålla sig kvar elitserien. Men det ser tufft ut för Aranäs. Kan Skånela äntligen lyckas i kvalet? Det blir väl tredje gången gillt i så fall. I slutspelet har det varit förvånande jämnt i många matcher. Skövde har lyckats vinna två matcher med uddamålet mot Önnered. Det lär räcka för att gå till semifinal. Dit går också Sävehof. Detsamma lär Ystad också göra, även om senaste matchen mot Alingsås kunde ha slutat hur som helst. Däremot är det helt öppet mellan Hammarby och Kristianstad. Jag blir inte förvånad om det blir Hammarby som går segrande ur mötena.
 
I damernas kval kanske Boden går upp. Många lag blir säkert inte så glada. Det kostar på för klubbar med skral ekonomi att resa till Norrbotten. Men jag hade tyckt att det hade varit roligt och faktiskt imponerande. Det är en häftig resa Boden gjort.
 
Och till semifinalerna går Skuru, Önnered, Sävehof och H65. Inga skrällar här.
 
Damlandslaget kvalar till OS till helgen. Det blir tufft och risken är stor att de inte lyckas. Japan och ett Ungern med hemmapublik är tuffa motståndare. Och jag tycker att damerna inte imponerande i EM-kvalmatcherna. Försvaret är sämre än tidigare. Men jag tror att de trots allt lyckas och det hade varit härligt med både herrarna och damerna i OS. 
 
 
 
 
 
 
 
 

Avgörandet

Så är vi framme vid sista omgången av både herrarnas och damernas elitserie. I början av säsongen tippade jag att Lugis herrar skulle åka ur medan Lugis damer skulle gå till kval. Mitt tips kan fortfarande hålla men just nu så ligger herrarna trots allt bättre till inför avgörandet. 
 
Det var starkt gjort av damerna att vinna borta mot Kungälv i förra omgången och på det sättet ändå ge sig själv chansen att undvika direkt nedflyttning. Men det blir tufft ändå att hålla sig kvar. De har väl stor chans att slå Västerås hemma men Kungälv har också stor chans att slå Aranäs. Tyvärr känns det som att det blir allsvenskan trots allt. Lite surt eftersom Lugis damer börjat prestera allt bättre.
 
Lugis herrar envisas med att vara alltför rädda för att förlora istället för att våga vinna. Hur många matcher under säsongen har man inte tappat poäng i slutet av matcherna? Samma visa senast hemma mot Alingsås. En ledning med fem mål i halvlek och med tre i slutet av matchen blev till sist ändå bara en poäng. Men eftersom Aranäs vann borta mot Guif så var poängen viktig. Fast nu måste man vinna borta mot Skövde för att slippa direkt nedflyttning, med två poäng mot Alingsås så hade det räckt med oavgjort. Aranäs verkar ha lyft sig nu i slutet av säsongen så de kan mycket väl slå ett Malmö som inte har så mycket att spela för. Lugis motståndare Skövde har däremot en topp-fyra plats att spela för så sammantaget gör det att jag tyvärr tror att herrarna gör damerna sällskap i allsvenskan.
 
Om det skulle gå så illa, vilket jag verkligen inte hoppas, så är det inte annat än en katastrof för handbollen i Lund. Det skulle göra så ont i mitt vinröda hjärta. Men jag kan inte tycka att det är en fullständig överraskning. Jag har fått kritik för att jag ofta varit kritisk eller gnällig mot Lugi men kurvorna de senaste åren har pekat mot samma håll och att inte vilja se vart åt det lutar och istället reta sig på de som pekat på brister är bara att lura sig själv.
 
Men med tanke på att herrarna inte har en trupp för elitserien nästa år så är det kanske bara bra att man börjar om i allsvenskan. Bara det inte går för Lugi som det gick för Drott när de åkter ur eller som det gick för RIK i år. 
 
Och damerna mår väl inte heller så dåligt av att starta om. Jag har svårt att tänka mig att de skulle åka ur allsvenskan. 
 
Och klubben kanske också mår bra av en omstart. Sent om sider så har man slimmat organisationen. Och kanske kan man börja jobba lite smartare och effektivare. Och jag hoppas att man blir bättre att ragga sponsorer och att dessa i sin fattar att om man vill ha en förening som tar hand och fostrar stadens ungdomar så får man vara beredd på att betala för detta. Lugi klarar sig inte utan ett ekonomiskt stöd. 
 

Flytt

Det var ett tag sedan jag skrev något. Det beror delvis på att jag är slö men mest för att jag precis flyttat. Och det är förvånansvärt jobbigt att flytta och tar sin lilla tid.
 
Under tiden så har både Lugis damer och herrar helt plötsligt vunnit varsin match. Plötsligt tändes hoppet att båda kanske inte åker ut direkt utan kan få chansen att kvala för att hålla sig kvar. Men som Skånesport skrev för någon dag sedan. Vilka ska spela för Lugis herrar i höst? De senaste årens förlust av spelare har verkligen accelerat i vinter. Skulle herrarna klara sig kvar kan det bli en ren katastrof nästa år. Då har damerna det lite bättre förspänt om de undviker nedflyttning. 
 
Man kan diskutera hur Lugi har hamnat i en sån här prekär situation.
 
Grundproblemet är väl att Lund är en påfallande dålig idrottsstad. Intresset för idrott är inte stort och företagen är av någon anledning inte särskilt intresserade av att sponsra. Det är märkligt att TetraPak inte sponsar mer för att inte tala om de stora företag som inte sponsrar överhuvudtaget. Det är närmast pinsamt att Axis överhuvudtaget inte sponsrar. Axis har råd att bygga ett stort flådigt huvudkontor men inga pengar till stadens största idrottslag som min sin gedigna och genomtänkta kloka ungdomsfilosofi fostrar stadens ungdomar. Jag ser Johan Wester på läktarna och det är ju kul men varför sponsrar inte Anagram? Och kommunen? Varför hjälper inte Lunds kommun till mer? Det är tur att det finns åtminstone några företag och eldsjälar som vill sponsra som t ex den lokala ICA-handlaren eller det lokala fastighetsbolaget.
 
Och sen jobbar handbollen i Sverige i motvind. Publikintresset sviker. Majoriteten på läktarna är medelålders och uppåt i åldrarna. Och nu har man även lyckats förvisa de rörliga bilderna från matcherna till en streamingtjänst som ingen vill prenumera på. Ett bra sätt att ytterligare minska intresset.
 
Men i ärlighetens namn så har Lugi också jobbat dåligt. Det känns som en vilsen klubb som har fattat det ena märkliga beslutet efter det andra. Man verkar glada över att överhuvudtaget hitta någon som vill engagera sig i klubben och verkar inte bry sig om vad personerna kan bidra med. Och det känns som om man är dåliga på att jobba med sponsring och med evenemang. Och hur har man kunnat ha haft så många anställda tidigare när man har ekonomiska problem är ett mysterium. Nu har man dragit ner på personalen och det verkar ju fungera ändå.
 
Det ser mörkt ut för Lugi. Hoppet är antingen att man mot förmodan får ett rejält lyft av ekonomin eller att ungdomsverksamheten fortsätter att producera en hel drös av nya talanger. I så fall kan det trots allt finnas en ljus framtid på sikt. 
 
 
 
 
 
 

Vardag

Så här efteråt när mästerskapen är avklarade så är vi åter inne i handbollslunken, vardagen. Men det är inte så dumt det heller. Tyska herrligan rivstartade i förra veckan med två toppmöten. Först Kiel mot Magdeburg och efter det så följde Füchse Berlin mot Flensburg. Två häftiga matcher. Favoriterna Magdeburg och Füchse Berling vann som väntat. Kampen om guldet kommer att stå mellan dessa två. Och jag måste säga att Magdeburg imponerar. Efter att besegrat Kiel relativt enkelt så mötte man Melsungen, som också var en toppkandidat, och vann nästan en utklassningsseger. Det är ju otroligt hur bra Claar fortsätter att vara. Jag kommer att se Champions Leaguefinalerna i Köln senare i sommar och räknar med att Magdeburg kommer att vara ett av finallagen. Det bör de vara om de nu inte skulle bli utsatta för skador. Kan de ta hem titeln i år också?
 
Hemma så går det trögt för Lugi. Det börjar onekligen se tungt ut för både herrarna och damerna. Det gör ont i min vinröda själ. Och en olycka kommer inte ensam. Nu vet jag inte ens om det är bra om herrarna skulle klara sig kvar för nu har spelarna börjat försvinna inför nästa säsong. Hur ska Lugi klara sig utan Axel Månsson, Mads Kragh Thomsen, Axel Andersson och Adrian Hesslekrans? Det finns tyvärr en stor risk att Lugi riskerar att följa i Drotts och RIK: s spår. Åker man ur elitserien så är det inte ens säkert att man håller sig kvar i Allsvenskan. Vägen tillbaka kan bli lång. Och åker man ner i seriesystemet så lär intresset för handboll i Lund, om möjligt bli ännu sämre, med risk för att färre  ungdomar väljer att börja spela handboll. Vem hade trott att det skulle börja se så mörkt ut för Lugis framtid?
 
I övrigt så kan jag konstatera att Ystad är väg upp i tabellen. Vad var det som hände i början av säsongen? Det är verkligen inte omöjligt att det blir en final mellan Ystad och Sävehof.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Medaljerna

Så var EM för herrar färdigt för denna gång. Det har varit en rolig turnering med många skrällar och jämna spännande matcher. Och en helt otroligt publikfest! Men semifinalförlusten mot Frankrike sitter fortfarande som yxhugg i själen. Det kommer svida länge. 
 
Det var någon som sa att alla handbollsfinaler bör gå i Tyskland. Inte mig emot. EM finalerna kan också gå i Köln precis som herrarnas Champions Leauge-finaler. Handbollsintresset i Tyskland och Danmark är i en klass för sig samtidigt som handbollen hemma i Sverige sakta tynar bort. Intresset minskar alltmer och medelåldern är hög. Därför är det svårt att förstå att svensk handboll väljer att visa seriematcherna på en streamingplattform som både är okänd och alldeles för dyr. Det är så man medverkar till att ta död på handbollsintresset. Ett riktigt självmål.
 
Det blev till sist brons för herrarna och en plats i OS. Vackert så! Jag var före EM tveksam till om det överhuvudtaget skulle bli en medalj. Jag tycker att laget är lite ojämnt i nivå. I sina bästa stunder är det världsklass men man är inte alltid där. Så även igår. Första halvlek lysande och sen nästan krampaktigt i andra. Hur många gånger har inte Palicka räddat laget i EM? Det är ändå ett svaghetstecken. Och igår var det inga domare som dömde bort svenskarna, trots publiktrycket. Annars känns det som om det är vanligare idag att Sverige förfördelas jämfört med Bengans guldår.
 
Palicka har som sagt varit suverän i EM. Lysande har även Claar, Karlsson, Darj och Carlsbogård varit. Gottfridsson, Wanne och Lagergren har haft det tyngre och varit betydligt ojämnare men ändå rätt bra. Och övriga får man väl ändå ge godkänt en dag som denna. Solberg har valt att gå hela tiden på spelarna och inte enbart matcha de som är i bäst form. Det är möjligt att det är ett framgångsrecept. Det kändes som om övriga lag som spelade igår var tröttare än det svenska. 
 
Finalen vanns av Frankrike, vilket på ett sätt känns obegripligt. De skulle inte ens gå till final och de har verkligen inte spelat bra i EM. Men stjärnorna i Danmark kändes slitna. Danmark hade nio räddningar mer än Frankrike men lyckades ändå inte vinna. Gidsel och Pytlick har fått spela för mycket i EM, vilket är rätt obegripligt. Varför har de matchats så hårt? De borde ha kunnat vilat mer. Men Danmark är inte outstanding utan denna duo och utan sitt skickliga målvaktspar. Sverige hade säkert haft goda chanser att slå Danmark.
 
Jag brukar av princip aldrig heja på Frankrike. Det har jag inte gjort sen VM finalen i Paris 2001 då laget betedde sig fruktansvärt osportsligt när de hade besegrat Sverige. Men igår när jag såg att det satt danska supportrar i publiken med guldhattar på huvudet så tänkte jag att nu har storhetsvansinnet ändå slagit till i Danmark och då gjorde det mig inte så mycket att Frankrike vann. Men spelar Frankrike inte en rätt tråkig handboll ändå? Men man får ge dem att de verkar vara mentalt starka.
 
Årets All star-team var lika obegripligt som det brukar. Hur kan man ta ut Wanne, som absolut inte varit bästa vänsterkant, men inte Claar?
 
Men även om EM är slut så finns det en hel del rolig handboll kvar att se. Vi har den svenska handbollen, tyska och danska ligorna, Champions League och OS till sommaren. För en handbollsnörd tar det aldrig slut.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

15 sekunder

Sverige var 15 sekunder från en finalplats i EM. Men missade. Det blev i stället en fruktansvärd sur förlust. Det måste vara den värsta förlusten sen VM-finalen i Paris 2001 och mot samma lag igen. Det gör ont. Det var mycket som gick Frankrikes väg i slutet. Först ett franskt mål som kunde ha blåsts av för stürmerfoul, sen ett svenskt mål som inte godkändes för stegfel och till sist ett franskt mål när tiden var slut som gick ribba in. Hade skottet gått lite högre hade den tagit i ribban och studsat ut, lite lägre så hade antagligen Palicka tagit skottet, lite mer till höger så hade det gått i stolpen och lite mer till vänster så hade Palicka också antagligen räddat men det gick in precis där det kunde gå in. Ett häftigt skott men med en jäkla massa flyt. Och till råga på allt så borde målet inte godkänts för fotfel. Det gör som sagt ont. 
 
För det var en häftig vändning Sverige gjorde i matchen. Från underläge med sex bollar efter första halvlek till ledning i andra halvlek. Vi var väl många som trodde att matchen var körd när Sverige missade anfall efter anfall i första halvlek. Lagergren hade en nattsvart inledning. Men laget kom tillbaka och det gjorde även Lagergren. Frankrike som antagligen också trodde att matchen var avgjorde i halvtidspausen bytte ut Dika Mem och inledde nonchalant och bjöd in Sverige i matchen samtidigt som Palicka började storspela. I slutet av andra halvlek så dominerade Sverige och Frankrike såg helt handlingsförlamade ut. Och när Sverige ledde med två bollar när det var mindre än en minut kvar så trodde jag för en stund att det här vinner Sverige. Men icke.
 
Det var mycket prat efter matchen om att domarna gjorde fel som drabbade Sverige. Och visst, så var det. Det kändes som om de gynnade Frankrike matchen igenom. Sju straffar till Frankrike och ingen till Sverige sticker i ögonen. Och så har vi de sista domsluten i matchen. Men jag tycker också att det är dåligt att Sverige ändå inte kan hålla undan i 15 sekunder. Det måste man kunna göra. Frankrike hade aldrig släppt ett sådant läge. Kunde inte Solberg avvaktat någon sekund till innan han tog time-out? Var Gottfridsson tvungen att gå på avslut? Sverige darrar lite väl ofta på manchetterna när matcher ska avgöras. I förra EM var Frankrike också nära att kvittera i slutsekunderna när Palicka gjorde sin "rumpräddning". I finalen så kom spanjorerna i kapp i slutet efter en stor svensk ledning. Men då klantade spanjorerna till det och bjöd Sverige på en straff i slutet. Lite mer kyla i slutet av matcherna behövs. Under Bengans tid så förlorade Sverige i princip aldrig om man ledde med två bollar i slutet.
 
I den andra semifinalen så vann Danmark programenligt men ändå med visst problem. Det tog sin tid innan de gick upp i ledning men i slutet av matchen var de klart bäst. Matchvinnare var Emil Nielsen som ett tag hade 70 % i räddningar. Frågan är om han inte gått förbi Niklas Landin som Danmarks bästa målvakt. I EM har han i alla fall varit betydlig bättre. Intressant förresten att se att de danska målvakterna har helt olika målvaktsstilar och att de fungerar lika bra. 
 
Känns som om det kan bli en jämn final men jag tror ändå att Danmark vinner. Och för Sveriges del blir det en tuff bronsmatch. Orkar man ladda om mentalt? För det lär behövas mot ett Tyskland med ett massivt publikstöd och med Wolf i mål. Men Sverige är bättre och bör trots allt vinna. Tyskland har förresten något spännande på gång. Det var länge sedan man hade så många unga talanger. EM kom antagligen för tidigt i deras utveckling, för om något år kan de mycket väl bli guldkandidater. 
 
 
 
 
 
 

Om

Min profilbild

Stürmerfoul

Om möjligt Lugis jobbigaste supporter. Är fanatiskt handbollsintresserad.

RSS 2.0