sturmerfoul

Det blev en längre paus i bloggandet än vad jag hade tänkt. Men så är livet ibland.

 

Under tiden så har det hänt ett och annat. Om jag ska börja med Lugi så är det en viktig slutomgång för seniorlagen om några dagar. När det gäller herrarna så undviker de kval om IFK Karlskrona tappar en poäng mot Drott på torsdag, i annat fall så krävs det att Lugi tar en poäng mot IFK Karlskrona borta på tisdagen därpå. Även om det på pappret ser ut som om det mesta pekar på att det ska gå Lugis väg så är inte jag helt övertygad. Vinner Karlskrona mot Drott så tror jag att de även slår Lugi. Jag tror att i en avgörande match så skulle Lugispelarna vara för nervösa. Så mitt hopp står till Drott.

 

Och damerna når kvalspel till elitserien om de slår Alingsås samtidigt som OV slår Kärra. Jag tror inte heller att detta går Lugis väg. Ett OV som inte har något att spela för tror jag inte sår Kärra. I så fall så blev Lovisa Delacs hjärnblödning i hemmamatchen mot Kärra avgörande. Varför var hon tvungen att orsaka en straff till Kärra i slutsekunden?

 

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om Lugis säsong. Om herrarna inte åker ur så ska de vara glada men damerna borde trots allt ha kunnat ta steget upp. Spelartruppen är så pass bra att de åtminstone borde nå kvalplats. Sen kan jag inte låta bli att än en gång förundras över det sätt Lugi lyckades rasa samman som klubb. Vad var det för tomtar som satt i ledningen och som drev klubben nära konkursens brant? Det svider att till exempel jämföra med OV som har ett herrlag som når slutspel och ett damlag som var ytterst nära att gå upp i elitserien. Vad är det som OV just nu gör bättre än Lugi? Antagligen är de bättre på att dra in pengar men också bättre på att hitta rätt spelare. Lugis herrar ska inte ha sex andra skånska lag före sig i seriesystemet. Sjunde bästa skånelag är pinsamt. Nu verkar man ändå fått lite ordning på klubben. Ekonomin är bättre och man verkar jobba smartare och man syns betydligt mer. Vågar vi hoppas på att det bara går framåt nu?

 

Apropå Lugi så har Simon Jeppsson hamnat i Kolstad och där verkar han göra succe. Frågan är om han inte borde få chansen i landslaget igen? Förutom skyttekraft så är han också en bra passningsspelare. Jeppsson är lite av ett mysterium. Han skulle kunna bli hur bra som helst och ändå så verkar han aldrig ta sista steget mot världseliten. Eller så kommer det kanske nu?

 

Damerna spelade två landskamper mot Rumänien i förra veckan. Och Jamina Roberts blev firad rejält. Det är ett imponerande antal landskamper hon nu har gjort. Jag minns när jag så henne som barn- och ungdomsspelare. Även om hon tidigt utmärkte sig så trodde jag aldrig att hon skulle slå igenom som hon har gjort. Hon hade stora problem med sitt humör och jag trodde inte att hon skulle lära sig att hantera detta. Och så var hon ju varken särskilt lång eller vindsnabb. Men det är nog så att hon på det stora hela är komplett som spelare och då kan man gå långt. På sikt är jag fortfarande orolig för landslaget. Det finns inga riktiga talanger som knackar på dörren. Även om det var intressant att se Ofelia Shoai Hallberg och Charite Mumbongo. Men det är inte på deras positioner som det först och främst behöver hittas nya spelare. Och hur bra har inte Bundsen blivit? Helt otroligt! 

 

Bra är återigen Felix Claar. Kul att se att han är tillbaks i gammalt gott slag. Men jag blir lite orolig över att han tvingas dra ett tungt lass nu i Magdeburg när så många andra spelare är skadade. Han får verkligen ingen mjukstart. 

 

Det börjar jämna till sig i tyska herrligan. Fyra lag inom två poäng och ett Magdeburg som med vinster i de tre matcher de släpar efter med också kan haka på. Att Kiel trots allt är med i toppen är både förvånande och imponerande. Efter den dåliga starten på säsongen så trodde jag inte att de skulle vara med och slåss om titeln. Men Kiel är alltid Kiel. Det är svårt att tippa vem som blir mästare men jag undrar om inte Fûchse Berlin kan ta det i år. Gidsel kan mycket väl bli den som avgör.