sturmerfoul

H43 sysslar med Sveriges hetaste handboll enligt egen utsago. Sånt ska man vara försiktigt med att uttrycka, för det innebär ju en hel del att leva upp till. I första halvlek kändes i all fall denna slogan som ett hån. H43 saknade all glöd, av två försiktiga och tydligt nervösa lag, var H43 det mest passiva. Lugi ledde enkelt med fem bollar i halvlek. Men i pausen verkade de blå ha käkat dynamit. Det var ett nytt lag på plan. Man kämpade och smällde på och kom i kapp Lugi och drog ifrån till en tre målsledning. Det kändes som om H43 skulle gå vinnande ur matchen, men så smög sig rädslan att förlora in i H43. Lugi vände tillbaka och vann.

Som helhet var det en rolig match att titta på. Mycket folk på läktarna och bra stämning. Men inte var 2800 åskådare inte. Det kändes som glädjesiffror igen. Alltför många platser gapade tomma.

Före matchen undrade jag vilket lag som skulle vika ner sig först. Jag tyckte inte att något lag gjorde det, utan båda stod upp bra ändå till slutet. De som vek ner sig var däremot H43: s ensamma trumslagare. Han slutade banka efter en kvart i första halvlek. H43 publiken svek också när det stod och vägde. Lugiklacken hördes mest större delen av matchen. Det var bara när H43 gick i kapp som de överröstades av hemmapubliken.

Och hur gick det för Axnér? Mot Lindesberg så tyckte jag att han verkade vilsen, men idag så var han riktigt bra. Han var tänd och manade på sitt lag. Och var rena målssprutan.

Men har det skett en regeländring som jag missat? Är det verkligen tillåtet att putta motståndaren i ryggen? Även om armarna är raka? Båda domarna accepterade dessa ideliga knuffar från H43 hela matchen. Det var rena turen att det inte blev några skador.

Och så måste jag än en gång hylla H43: s speaker. Jag tycker att han är lysande.