Starkt jobbat
Och så var Lugis klack åter på plats. Och vilket tryck det blev i hallen idag! Det gick att väcka den tröga Lundapubliken men det krävdes hårt jobb av klacken. Klacken jobbade så hårt att Bagarn gick fram till Lugis sportchef och klagade under andra halvlek. Det är egentligen märkligt hur handbollen förhåller sig till klackar och tifon. Det är tydligen ok att heja, bara man gör det lugnt och tyst under städade former. Förutom att en höggradigt berusad och mindre smart kille flera gånger ställde sig på fel sida av reklamskyltarna, så tyckte jag inte att klacken gick över gränsen. Men ändå så försökte både sportchefen och flera vakter, av någon anledning, att lugna ner klacken, men som tur är utan någon större framgång. Tror inte att jag upplevt en dammatch med sådant publiktryck. Publiksiffran närmare 1400 är inte alls dåligt för damhandboll och när matchen samtidigt gick i tv.
Men det var inte bara klacken som ansträngde sig. Lugidamernas försvarspel var lysande. Snacka om taggade spelare. Att hålla Sävehof nere på 8 mål i första halvlek är imponerande. Och kom någon spelare eller skott igenom utespelarna så stod Sanna Åstrand där och spikade igen. Sanna är verkligen en härlig inspirationsspelare. Jag gillar hennes explosivitet och attack som målvakt. Måste kännas skönt att ha en sån matchvinnare i laget. En målvaktstyp som jag tycker herrlaget saknar.
Andra halvlek spelades i ett tempo som var för högt för båda lagen. Ett tag såg det ut som att tempot mest straffade Lugi när Sävehof sakta men säkert kom närmare. Och jag började fundera på hur länge Lugis skulle orka att stå emot, men just när jag trodde att Sävehof skulle rycka ifrån så blev det istället Lugi som fick en fyramåls ledning. En ledning som Lugi kunde hålla matchen ut.
Idag var Sabina klart bättre än landslagskollegan Bella. Bäst i Sävehof var Jamina Roberts, som visade vilken talang hon är när hon inte håller på med dumheter.
Sen är det märkligt att båda lagen envisas med att gröta ihop spelet i mitten. Varför tar man inte med kantspelarna mer i matchen? I Lugis fall kan jag delvis förstå det efterom kanterna är deras svagaste lagdel, men varför Sävehof också spelar så är mer anmärkningsvärt.
Efter matchen firade Lugis damer som om de vunnit SM-guld. Men än återstår en avgörande match borta i Partille. Och den matchen tror jag tyvärr att Sävehof vinner.
Sammanfattningsvis var det en ovanligt rolig handbollskväll.
Men det var inte bara klacken som ansträngde sig. Lugidamernas försvarspel var lysande. Snacka om taggade spelare. Att hålla Sävehof nere på 8 mål i första halvlek är imponerande. Och kom någon spelare eller skott igenom utespelarna så stod Sanna Åstrand där och spikade igen. Sanna är verkligen en härlig inspirationsspelare. Jag gillar hennes explosivitet och attack som målvakt. Måste kännas skönt att ha en sån matchvinnare i laget. En målvaktstyp som jag tycker herrlaget saknar.
Andra halvlek spelades i ett tempo som var för högt för båda lagen. Ett tag såg det ut som att tempot mest straffade Lugi när Sävehof sakta men säkert kom närmare. Och jag började fundera på hur länge Lugis skulle orka att stå emot, men just när jag trodde att Sävehof skulle rycka ifrån så blev det istället Lugi som fick en fyramåls ledning. En ledning som Lugi kunde hålla matchen ut.
Idag var Sabina klart bättre än landslagskollegan Bella. Bäst i Sävehof var Jamina Roberts, som visade vilken talang hon är när hon inte håller på med dumheter.
Sen är det märkligt att båda lagen envisas med att gröta ihop spelet i mitten. Varför tar man inte med kantspelarna mer i matchen? I Lugis fall kan jag delvis förstå det efterom kanterna är deras svagaste lagdel, men varför Sävehof också spelar så är mer anmärkningsvärt.
Efter matchen firade Lugis damer som om de vunnit SM-guld. Men än återstår en avgörande match borta i Partille. Och den matchen tror jag tyvärr att Sävehof vinner.
Sammanfattningsvis var det en ovanligt rolig handbollskväll.
Kommentarer
Trackback
