sturmerfoul

Blev lite sen med det här blogginlägget, men jobbet satte käppar i hjulet. Några reflektioner från helgens matcher.

I söndagens match mellan HK Malmö och Sävehof så tyckte jag först att den glade amatören Roger Blomqvist för en gångs skull skötte sig riktigt bra, men så kläckte han ur sig att domarparet hade gjort en bra insats. Var fick han det ifrån? Märkte han inte att domarparet missade att ge Emil Berggren rött kort när han drog Rasmus Skram i armen, till och med Emil själv tyckte att det borde varit rött och det hedrar honom. Märkte han inte att domarna godkände att spelarna stod inne i målområdet, tog fler än tre steg, drog ner motståndare ojuste eller slog moståndare i ansiktet. Märkte han inte att de helt omotiverat varnade spelare långt in i matchen efter flera utvisningar. Jag börjar misstänka att detta domarpar medvetet dömer provocerande så att de kan demonstrera sin makt genom att döma utvisningar eller dela ut kort när spelarna protesterar. Jag är så trött på detta domarpar.

Det är tydligt att Sävehof märker av Champions League-spelet. Det sliter mentalt.
Men vinsten kan visa sig viktig för Malmö. Det kanske vänder nu. Det är mycket snack om att Emil Berggren utvecklats som spelare, men har han inte också mognat? Man kan notera att Rasmus Skram är betydligt säkrare i läget än Victor Fridén.

Tänk när Lugi får en ordförande som brinner för föreningen till den milda grad att han står och slår på trumman under en match, så som Malmös ordförande gör. Det hedrar verkligen HK Malmö.

Såg förresten att Lugis styrelse vuxit explosionsartat. Om jag räknade rätt är de numera nio stycken. Med tanke på allt arbete som utförs i kommittéerna så undrar jag vad alla dessa män har för funktion? För naturligtvis är det bara en kvinna i styrelsen.  Kanske kunde de börja ta tag i det här med publiksiffran. Under tusen åskådare i matchen mot RIK är usel. Det känns som om Lundalagen sakta tynar bort. Det är kanske läge att lära av Malmö, som verkar ha brutit den negativa trenden.

Lugi hade en del tur mot RIK. Det kunde slutat hur som helst. Men det är säkert skönt att vinna två uddamålsvinster på raken. Det borde ge självförtroende. Återigen så tycker jag att Anders Hallberg är Lugis bäste spelare. Men Simon Stridsberg och Jonathan Leijonberg var också riktigt bra. Vilken teknik den förstnämnde visade upp och den sistnämnde är verkligen en fighter. Leijonberg tror jag kommer att bli en riktigt, riktigt bra spelare. Lugi fortsätter att klättra uppåt. Men nästa hemmamatch mot Guif blir nog för svår. Undrar om Guif drar ifrån i toppen nu. Det känns så.

Jag gillar verkligen RIK. Det är härligt att se alla dessa unga spelare som alltid kämpar och aldrig ger sig.

Ystad verkar bli ett lag att räkna med i år. Starkt att slå Skövde. Kanske har Ystad hittat rätt denna gång i valet av tränare.

Drott bröt trenden och vann mot alla odds i Skolådan. Men det är märkligt vad ojämna Alingsås är. De varvar vinster och förluster.