Klasskillnad

Det blev hyfsat med publik idag på damhandbollsfesten i Lund. Det låg strax under 1000 i båda matcherna. I den första matchen så visade Eslöv att man fortfarande är starkare än H43. Man avgjorde matchen redan i första halvlek efter storspel av Maria Olsson i mål. I den andra matchen mellan Lugi och H65 så var det avgjort redan efter åtta minuter när H65 gjorde sitt första mål. Lugi var mer rutinerade, betydligt större, och hade spelare av en helt annan kvalitet än H65. Men det var väl ingen som hade trott att Lugi skulle få problem mot H65. Det var verkligen en klasskillnad, ungefär som när Sävehof mötte Barcelona i lördags.

Under matchen kunde jag inte låta bli att jämföra Harris och Brljevics coachande. Skillnaden var så tydlig. Där Harris tillför energi så dränerar Brjlevic istället laget. Där Harris berömmer spelarna så skäller Brljevic. Som ni vet så ger jag inte mycket för sådant ledarskap. Men jag blir inte klok på Lugi. Även om man inte hade några problem idag så kan man begära mer av så bra spelare. Anfallsspelet går verkligen på kryckor. De flesta mål känns som rena tillfälligheter. Jag undrar verkligen om man kommer att kunna utmana Sävehof om guldet. Men jag måste säga att jag njuter av att se Nathalie Hagman. Vilken lirare! Hon gör inte bara mål utan även ovanligt snygga sådana. Men hennes stora svaghet är att hon precis som många andra lirare inte gör mer än vad som behövs. Det går lite väl mycket på sparlåga och det funkar i elitserien men knappast i landslaget eller om hon blir proffs utomlands. Det är dags att bli mer professionell och satsa mer på matcherna. Sabina Jacobsen spelade idag till min stora förvåning. Av tidningsartiklarna att döma så verkade det som om hon inte skulle spela idag. Och apropå skador så var det riktigt tråkigt att se Anna Roxå, skada både kors- och ledband, under matchen idag. Det gjorde ont i mig att se hur ont hon hade när hon skadade sig. Och den skadan kommer verkligen olägligt för H65, man har inte precis ett överflöd av spelare vana vid elitserien. Det är förresten så otroligt tråkigt att så många damspelare får knäskador. Tänk om någon kunde komma på en universalmetod för att minimera den typen av skador. 

Jag hann även med att se BSV möta Berlin i Champions League. Jag blir rätt avundsjuk på danskarna. Inte nog med att de visade två handbollsmatchern på tv idag, de har damlag som tillhör de bästa i Europa och herrlag som utmanar de bästa. Tänk om något lag i Sverige också kunde spela jämnt med andra lag i Europa. I Berlin fick Stenbäcken en del speltid, men de minuterna kunde han ha förvaltat bättre. Det blev mest passningar i sidled. Självförtroendet verkade inte det bästa. Det är inte alltid så lätt att bli proffs.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0