Summering
Det blev precis en sådan rolig handbollshelg som jag förväntat. Första matchen ut blev den höjdare jag hoppat på. Tänk att AG Köpenhamn fullt rättvist slog ut kanske Europas bästa lag! I två matcher på raken visade man att man var det bättre laget. Helt fantastiskt! Det var mycket tack vare de isländska spelarna. Vilken stormatch Olafur Stefansson gjorde! Här märktes vilken rutin mannen har. Kasper Hvidt sa efter matchen att Olafur är otrolig på att ställa om mot olika typer av försvar. Och lika imponerande var Gudjon Sigurdsson på vänsterkanten. Niclas Ekberg är bra men när jag se AG spela så märker man Gudjon är en bättre spelare. AG hade full kontroll på matchen ända tills det återstod 10 minuter. Då blev det helt plötsligt lite oroligt, men Barcelona var aldrig riktigt nära. Det var roligt att höra de danska spelarna efter matchen. Ingen var nöjd med att ha gått till Final Four. Nej, nu var det Champions League-titeln som var målet. Jag har skrivit om det här förr. Det gäller att ha målsättningar för att kunna utvecklas och nå framgångar.
Nästa match mellan Lugi och Skuru var däremot inte samma höjdare. Det var för många slarvfel för att jag skulle kunna njuta. Men det var härligt att Lugi vann och nu står med ett ben i finalen. Lugi är ett bättre lag än Skuru. Det märktes tydligt i lördags. Lugi vann utan att spela särskilt bra men har en helt annan säkerhet och fler profiler i laget. Jag tycker att Sabina Jacobsen visade sin storhet i andra halvlek. När det behövdes som bäst steg hon fram och gjorde några viktiga mål. Hon har en riktig vinnarskalle. Men jag kan inte hjälpa det att jag fortfarande tycker att Lugi borde få ut mer av sin trupp. Jag väntar fortfarande på Maria Adlers lyft. Hennes utveckling har helt klart stannat av.
En helt annan sak som stör mig. Jag gillar inte Lugis slogan: "Lunds stolthet". Stolthet måste man förtjäna, det kan man inte på egen hand utropa. Men vad har Lugi gjort för att förtjäna epitetet Lunds stolthet? Och med tanke på att det sällan kommer mer än ca 1-2 % av Lunds befolkning till matcherna så tror jag nog att 98 % av befolkningen inte ser Lugi som stadens stolthet. Och då känns det nästan lite pinsamt.
Det var märkligt hur Ystads anfallspel totalhavererade en bit in i första halvlek. Man började bäst och så fick Jesper Nielsen i Sävehof rött kort och sen dog helt plötsligt Ystads spel. Vad hände? Nu har Ystad blivit utklassade i två raka matcher och jag har svårt att tänka mig att Sävehof tappar det här. Det mesta talar för att både Sävehofs herrar och damer tar sig till i SM-finalerna. Men måtte det inte bli två guld även detta år. Men mycket talar tyvärr för det också.
I den andra semifinalen så är jag fortsatt imponerad av Kristianstad. Man pressar Guif i varje match. Kul! Och med lite flyt så hade man slagit ut Guif i tre raka. Det hade räckt med lite mer objektiva domare i första matchen och sedan en annan utgång av den matchavgörande sekvensen igår när Lars Möller Madsen först prickar insidan av stolpen och där bollen sedan studsar ut till Tholin som går på kontring och gör mål. Det ska bli intressant att se om Kristianstad kan pressa fram en femte och avgörande match. Omöjligt är det inte och sen i en femte match kan ju allt hända. Men Guifs hemmaplan lär antagligen avgöra i en sådan match. Imponerande comeback av Zachrisson igår för övrigt. Men helt återställd i huvudet verkade han inte vara när han t ex sprang fram till Kristianstads bänk och skrek i slutet av matchen. Det är synd att Guifspelarna ofta uppför sig osportsligt och barnsligt på plan.
H43 är fortfarande inte uträknade. OV: s förlust igår mot VästeråsIrsta gör att hoppet fortfarande lever. Men OV borde kunna fixa en elitserieplats om inte nerverna spökar på samma sätt som i sista matchen i grundserien. Allt kan mycket väl avgöras i sista omgången. Tur att man inte håller på H43 för det kan mycket väl bli en rysare.
