Grattis Danmark
Till skillnad från Axnér så höll jag på rätt lag i finalen. Det blev en dansk vinst och det känns trots allt väntat och inte helt oförtjänt. Danmark har med åren förvandlats till en kylig vinstmaskin. Det var väl den sjunde medaljen på 10 år? Man vinner som sagt de jämna matcherna och blir bara bättre och bättre ju närmare finalen man kommer. Förutom att man är en samtrimmad lagmaskin så har man två världsstjärnor i Mikkel Hansen och Niklas Landin. Mikkel gjorde nio mål idag och Niklas hade en imponerande räddningsprocent på 61, helt otroligt. Jag kan inte minnas en match där två målvakter spelat så bra.
Men Serbien kändes lite blekt idag. Kanske kunde man inte ladda om efter semifinalen mot Kroatien. Ur serbisk synvinkel så var det väl den moraliska finalen. Och det är ju helt otroligt att Danmark kunde vinna guld efter att ha gått in i mellanrundan med noll poäng. Det var så otroligt nära att EM tog slut redan i matchen mot Makedonien. Men det var visserligen rätt väntat att Danmark skulle vinna alla matcher i mellanrundan men att både Tyskland och Polen samtidigt skulle tappa en massa poäng var ju ett jäkla flyt.
Guldet till Danmark innebär kanske också att OS-platsen försvann för svenskarna. Ungern och Makedonien blir verkligen ett tufft motstånd. Hoppas nu att det blir fullt på läktarna i Göteborg. Det kommer att behövas.
Och lite ont i magen får jag när jag tänker på Montenegro i VM-kvalet. Det kan gå illa. Jag är ju en deppig och pessimistisk person och just nu tvivlar jag på svensk handbolls framtid. Samtidigt som framtiden är ljus för dansk handboll med sponsorpengar och ett intresse som gör att fler börjar spela handboll så är det precis tvärtom i svensk handboll. Det känns lite motigt. Dansk tv sände från kl 12.00 idag inför finalen och kommer att sända igen från 13.00 i morgon när laget firas på Rådhusplatsen. Hade svenskarna varit i final så hade man väl inte ens visat prisutdelningen. Kan fortfarande inte smälta att ett juniorlandslag i hockey får mer uppmärksamhet än seniorlandslag i handboll i Sverige.
Kan konstatera att min kärlek till Axnér sitter i. Tycker fortfarande att det inte funnits en bättre expertkommentator i svensk tv. Och han tog ut ett betydligt mer genomtänkt All star team än det officiella. Förutom en lite väl grabbig ton och inbördes beundran så tycker jag att Jihde och Axnér är en bra duo som gärna får fortsätta att kommentera handboll. Och det tycker jag också att Hellgren och Perlskog är. Jag tycker om deras samspel och de har med åren blivit riktigt roliga att lyssna på. Men Daniel Kristiansson borde ha gjort sitt.
Hur kan du tycka att Perlskog gör ett bra jobb? Han har noll koll på vår sport trots mångårigt kommenterande, och vimsige Hellgren kollrar bort Perlskog gång efter gång genom att hitta på egna termer för helt vanliga händelser i matcherna.
Vidare är Perlskog en kappvändare och gnällröv som gärna håller fast vid något som inträffade i matchminut tre. Till exempel ett bränt friläge eller en missad passning.