OS

Det var ett bra tag sen jag bloggade. Har känt mig lite mätt på handboll den senaste tiden. En hel del av luften gick ur när herrarna missade att kvala in till VM. Det var så jäkla onödigt och slarvigt gjort. Men nu när handbollen är igång i OS så kände jag helt plotsligt att pulsen steg och att jag behövde skriva av mig en del känslor.
 
Som jag skrev tidigare i våras så ska vi inte ha för stora förhoppningar på våra landslag i OS. Damernas grupp är för svår och herrarna är inte tillräckligt bra. Inte ens Jonas Källman gav som bekant herrarna någon chans i OS.
 
Vilka känslor väcker inte Linnea Torstensson? Hon är ett mysterium. Hur kan en toppspelare vara så otroligt ojämn? Hur funkar egentligen hennes hjärna eller psyke? Jag blir lite trött på allt snack om henne som världsspelare. Kan vi inte en gång för alla slå fast att hon inte är på den nivån? Man kan inte räknas dit om man spelar bra i två matcher för att sedan vara usel i åtta. Det är olyckligt att damernas spel i så mycket bygger på Linnea och att Sverige därmed är så beroende av henne. Jag längtar till den dag när Linnea kan ersättas av en stabilare spelare. Och därför är det skönt att veta att vi har fått fram en ungdomskull av högsta klass som knackar på porten till landslaget. Det är så imponerande att ungdomarna nu har vunnit två VM-guld i följd. Men en är det inte kört i OS. Går man bara vidare från gruppen så finns chansen kvar. Det blir ju inte svårare motstånd i kvartsfinalen än vad det blir i gruppspelet. Nu väntar Norge som också förlorade sin första match mot Frankirike med uddamålet. Snacka om två lag med kniven på strupen.
 
Herrarna visade roligt nog betydligt mer vilja och spelglädje mot Tunisien än vad man gjorde i det olyckliga VM-kvalet. Laget utstrålade harmoni både från ledare och spelare. Det känns bra och någonstans väcktes ett litet hopp om ett bra OS. Det blev en komfortabel seger mot ett Tunisien som också visade mer vilja än vad man gjort på länge. Bäst av svenskarna var Mattias Andersson och Dalibor Doder. Herrarna möter i nästa match Storbritannien. När hände det senast?
 
Och vad är det för märkliga turer som pågår i AG Köpenhamn? Ska lagbygget redan rasa? Snacka om upp som en sol och ner som en pannkaka i så fall. Men skulle Kim Andersson hamna i Kristianstad så kan man bara gratulera Kristianstad och elitserien.
.  
 
 
  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0