sturmerfoul

Har varit utomlands ett tag i ett handbollsfritt land. Det är svårt att förstå att det finns länder som inte har lärt sig uppskatta handbollens sköna konst.

 

Hemma igen så har damlandslaget förlorat tre raka träningslandskamper. Det var kul att se alla nya debutanter och det var lugnande att se att det finns återväxt. Är dock besviken på att elitseriens bästa försvarsspelare Lugis Anna Lagerquist inte fick chansen att visa upp sig. Undrar hur Klingvall tänkte där.

 

Även om man förlorade i helgen så tycker jag inte att spelet var så dåligt och några debutanter tog dessutom tillfället i akt och spelade till sig en plats i truppen. Det är en rätt intressant trupp. Det är kul att äntligen få se några nya namn i truppen.

Målvakter:
Cecilia Grubbström, Viborg HK

Maria Olsson, Aalborg DH 
Vänster 6:
Jessica Helleberg, Team Esbjerg

Louise Sand, IK Sävehof
Jamina Roberts, IK Sävehof 
Höger 6:
Hanna Fogelström, IK Sävehof

Emma Hawia; Skuru IK 
Mitt 6:
Ulrika Ågren, Randers HK

Kristina Flognman, Toulon Saint Cyr Var Handball

Linn Blohm, IK Sävehof 
Vänster 9:
Linnea Torstenson, RK Krim Mercator

Johanna Westberg, Skuru IK 
Mitt 9:
Isabelle Gulldén, Viborg HK

Sabina Jacobsen, Randers HK

Johanna Ahlm, Viborg HK 
Höger 9:
Angelica Wallén, Team Esbjerg

 

Louise Sand har blivit en ny favorit. Härligt att se en spelare med speed och teknik på kanten. Men jag är rädd att vi ändå kommer att sakna Matilda Boson. Har inte Jamnina Roberts kommit lite i skymundan? Hon ska naturligtvis inte spela på kanten och kommer förhoppningsvis inte att göra så heller. Högerrkanten känns så där. Varken Hanna Fogelström eller Emma Hawia imponerande på mig i helgen. Mitt6 känns som rätt val. Tänk att Johanna Westberg kom med. Det är en överraskning. Antagligen kan Johanna tacka Maria Adler för att hon passade på att skada sig under sista omgången före uppehållet, men jag tycker att Johanna tog chansen och förtjänar en plats. Vad ska man säga om Linnea? Det lär väl bli lika frustrerande som vanligt att se henne spela. Jag längtar till den dag då det finns bättre spelare på positionen. Hon är där för att skjuta men gör det alldeles för sällan. Isabelle och Johanna på mitt9 håller världsklass så där är Sverige starkt rustat. Sabina Jacobsen lär ha spelat bra i Danmark men hon kändes stabbig i helgen. Jag hade hoppats att hon skulle få ett bättre fotarbete i Danmark. Jag är tveksam till hennes plats i laget men hon lär väl få stötta Angelica Wallén på höger9 som också känns som en tunn lagdel.

 

Även om försvaret verkar hålla samma klass som tidigare så ska vi inte räkna med några framgångar i EM. Jag tror inte att man klarar av att gå vidare från gruppspelet. Men på sikt så tror jag mer på damlandslaget än på herrarna.

 

Kristianstad och Lugi ångar på i herrarnas elitserie. Kristianstads publiksiffror är en våt dröm. Kul också att Markus Olsson har kommit igång. Vilket klipp killen har! Som Lundabo är jag häpen över årets Lugi. Man börjar få en kaxighet som man aldrig haft tidigare. Det kan man säkert tacka Axnér för. Försvarsspelet är imponerande. Treorna i mitten Wickman-Modig och Milosevic är inte lätta att passera och tvåorna Hallberg och Leijonberg är inte sämre. Jätten Wickman-Modig blir bara bättre och bättre. Vilken resa grabben gjort de två senaste säsongerna. Var ska det sluta? Hallberg är en av Sveriges absolut bästa mitt9:or och är viktig för Lugi framåt. Här pratar vi om en kille med karaktär som visar vilja i alla lägen. Det samma kan man säga om Leijonberg som måste vara en av de mest irriterande att möta i försvaret. Stark och med ett otroligt fotarbete så är han är en riktig iller som inte släpper motståndaren om han har kopplat greppet. Det har visserligen figurerat ett antal Lugispelare i SVT: s veckans lag under hösten, men jag tycker att både Wickman-Modig och Hallberg också förtjänar en plats i veckans lag.

 

Det var viktiga streckmatcher igår. Malmö är säkert otroligt tacksamma för uddamålsvinsten över Aranäs. Det kunde gått riktigt illa. Nu har man fortfarande chansen kvar till slutspel eller åtminstone chansen att slippa kvalspel. Aranäs blir dock alltmer akterseglade. Det blir tufft att undvika en nedflyttning. Börjar det gå emot så har man inte heller flyt. RIK vann för första gången på länge. Var det så enkelt att bara peta Wislander? Nu möter man Lugi hemma. Räcker petningen till för att slå även Lugi?

 

Men det börjar kännas som om slutspelslagen börjar dra ifrån. Skövde, Malmö och RIK måste nog snart börja spurta. Och vissts är det otroligt att Hammarby ligger på en slutspelsplats. Tänk så svårt det är för svenska lag att möta ett offensivt försvar. Konstigt att inte fler provar på att spela så utgrupperat som Hammarby gör. Det verkar ju ge resultat direkt. Men matchen mot Skånela i söndags var verkligen inte så kul. Ingen handbollspropaganda precis.

 

Och H43 verkar gå upp i eltiserien utan problem. Det var väntat men att man inte ens tappat en poäng hittills är ändå lite överraskande. Fast nu har man ju en erkänt duktig tränare. Bäva månne elitserielagen nästa år för då får man möta ännu ett lag med ett jobbigt försvarsspel.

 

Lugis damer går ju lite knackigt. Man skyller på en tunn trupp men det är ju rent nys. H65 har knappast en bredare trupp och ändå har man presterat bättre hittills. Tror fortfarande att orsaken ligger hos tränaren och att det var ett felaktigt beslut att ta in Brljevic. Men det vill man väl inte erkänna så han lär få vara kvar. Prestigen är viktig. Nu är Nathalie Hagman på gång och det kommer att lyfta Lugi. SVT har en intervju med henne på http://svthandboll.wordpress.com/2012/11/26/hagman-min-rost-hamnar-pa-team-emil/ . Intervjuaren antyder också att det finns något som inte riktigt är bra med ledarskapet.  

 

Och så mitt sedvanliga gnäll över Lugis arrangemang. Tänk att man nådde över 2000 i publik mot Drott! Det handlar antagligen bara om att Lugi ligger med i toppen för någon större ansträngning för att locka publik gjorde man inte. Men man kan konstatera att det faktiskt är roligare när det är fullt på läktarna. Men var har klacken tagit vägen? Kommer den aldrig tillbaka? Mot Drott hade Lugi äntligen en speaker som man hör vad han säger. Bravo! Låt nu honom vara kvar. Och minsann har man inte fått en ny och större resultattavla i hallen! Nu har man äntligen två stycken som visar utvisningsminuterna. Eller har man det? Den tavla som tidigare var den som visade utvisningsminuterna gjorde inte så under Drottmatchen. Jag hoppas det var en tillfällighet.

 

Men varför i hela friden envisas man med att fortsätta med ett mesigt inspring? Hur resonerar Lugi där? Är det för att man firar 100 år som förening i år som man vill ha en återgång till ett förlegat sätt att arrangera? 

 

Mikkel Hansen har som bekant gått ut och klagat på att det är för tätt mellan mästerskapen. Han menar att det sliter på toppspelarna. Han har helt rätt. Det blir en tuff belastning för spelarna. Det är en ren idioti att ha mästerskap varje år. Och dessutom två samma år när det är OS. Förutom att det ökar belastningen på spelarna så devalverar man också värdet på mästerskapen. Det är faktiskt inte lika roligt att vinna en titel när det kommer ett mästerskap varje år. Det märks när det är OS. Då helt plötsligt lyfter mästerskapet. Spelarna är mer utvilade och mer motiverade och turneringen blir genast bättre. Om inte en övergång görs så kommer inte alla storstjärnor vara med i EM och VM. Jag skissade på en övergång till mästerskap var fjärde år någon gång i våras. Det borde kunna gå att göra rätt så smidigt. Jag tycker man ska göra övergången på ett sådant sätt att det blir ett mästerskap tre år på raken och sedan ett viloår, inte som fotboll har EM och OS samma år.

 

Ett annat grundläggande problem är tiden för match och för pausen. Pausen är för kort för att det ska gå att ordna ett festligt arrangemang runt matchen. Det hinns inte med att sälja saker eller underhålla publiken. Jag undrar dessutom om inte matchtiden också är för kort. Vill man ha en rolig kväll så går det för snabbt med handbollen. Det tar oftast inte ens 90 minuter innan man ska gå hem igen. Jämför med hockeyn som håller på betydligt längre. Hockeyn har därmed helt andra förutsättningar att göra en match till en rolig helkväll. Kanske borde man spela 3 * 20 minuter effektiv tid som hockeyn. Eller kanske 2 * 45 minuter som fotbollen. Visst borde spelarna orka med en sådan ökning av matchtiden? Det innebär säkert också att man måste gå runt på fler spelare under matcherna men det är väl också positivt för spelarnas utveckling. Fast det innebär troligen också att man måste ha bredare trupper och det blir väl tufft ekonomiskt för klubbarna.

 

För handbollen bästa så tror jag att man måste se över det här med mästerskapen. Men också se över i vilket format handboll ska spelas. Något måste ändras för att inte handbollen ska tyna bort på sikt.

 

 

Tittar ut och det är riktigt grått och disigt ute. Vilken tur jag haft som inte fick några barn som sysslade med utomhusidrotter. Handboll är perfekt för en förälder. Varmt och ombonat (i alla fall oftast) och med möjlighet att sitta ner. Tänker på alla fotbollsföräldrar som står i regn och rusk och ser sina barn springa omkring i leran.

 

Lugis herrar vann efter visst besvär mot HK Malmö i måndags. Det blev en rätt härlig match med hyfsat spel, nerver och en hel del glöd. Och publiken var ovanligt mycket med på noterna. HK Malmös ordförande ska all heder för sitt sedvanliga trummande. Det skapar stämning.

 

Malmö har egentligen ett bättre lag än sin placering men man har en för tunn trupp. Det känns som om man tröttnar i slutet av matcherna. Lugi gick runt på fler spelare och kunde dra ifrån i andra halvlek.

 

Det var kul att se Carl-Johan Andersson i HK Malmö. Lika älskad som han var i Lugi, lika hatad var han denna gång. Han är verkligen både tuff och småelak på plan.

 

Det var också kul att se Lugis ungdomar Wilthorn och Kasch. Wilthorn gick in och täppte till som en trea i försvaret när Milosevic fick rött kort. Och Kasch tog för sig framåt och gjorde några mål när Lugi ryckte ifrån.

 

Utvisningarna på Milosevic och Thynell var hårt dömda. Jag gillar inte bröderna Gomér. De har svårt att vara konsekventa och svårt att hitta en linje i sitt dömande. Det blir alltför mycket slumpmässigt och framförallt alldeles för småpetigt.

 

Det är ett mysterium att Axnér envisas med att börja med Espen Christensen i mål. Efter hans skada borta mot HK Malmö har Joakim Svensson varit bättre i mål. Det känns onödigt att låta motståndarna få ett övertag i första halvlek som man ska försöka jobba ikapp i andra halvlek.

 

Det är också ett mysterium att Malmös tränare Proppen Karlsson protesterar till sig en utvisning när Lugi är på väg att rycka loss. Det blev spiken i kistan och avgjorde matchen slutgiltigt. Inte särskilt proffsigt gjort.

 

Bäst i Lugi var dels Johannes Hippe som gjorde 11 mål och höll Lugi kvar i matchen under första halvlek när Malmö var det bättre laget och dels Jakob Wickman Modigh som återigen visade vilken bjässe han är på linjen på fysiskt och spelmässigt.

 

Det är svårare att hitta vem som var bäst i Malmö, men varför inte Fredrik Lindahl?

 

En sista sak om matchen. Undrar varför Lugi tagit ett steg tillbaka när det gäller inspringet istället för att göra det ännu häftigare. Borta är filmen, elden och den nersläckta hallen. Istället är det skolavslutning som gäller med inmarsch av lydiga skolgossar. Och när ska Lugi inse att speakern inte håller måttet. Han var med uppe i Kristianstad och de Kristianstadbor som jag satt bredvid hånade honom. Så det är inte bara jag som inte tycker att han är tillräckligt bra. Det är inte bara det att han inte har förmågan att interagera med publiken, hans röst är alldeles för gnällig för att det ska gå att uppfatta vad han säger. Och en bra speaker är en viktig del av arrangemanget. Oavsett vad som försäkras från Lugihåll så känns det alldeles för ofta att Lugi egentligen inte bryr sig om arrangemangsfrågor. Tror fasen att man inte lyckats höja publiksiffrorna med den nya arenan. Se och lär av Kristianstad!

 

Nu närmar sig Slaget i Malmö. Kristianstad kommer att mangla över Malmö. Det lär bli många Kristianstad fans på läktaren. Och Ystad slår Lugi. Ystad verkar på gång och nu har man även fått tillbaka Palle Hansen på vänster nio. Han är viktig för Ystads spel. Hoppas nu att det blir en riktig handbollsfest med många tusen på läktarna.

 

 

Lyckades trots allt ta mig till Kristianstads arena igår. Än en gång slog Kristianstad fast att man numera är handbollens huvudstad i Sverige. För det är en upplevelse att vara på plats i det orangea havet. Vilken skillnad från matcher i landets övriga hallar, Lund inräknat.

 

Jämfört med Lunds är den större, snyggare, proffsigare och mer påkostad med jumbotron, finare toaletter, bättre serveringar etc. Och man lyckas också fylla den med en publik som verkligen stöttar sitt lag. Det handlar om en verklig handbollsfest! Ingen annan klubb kan komma i närheten av den stämning som finns i arenan. Det närmaste som man kan jämföra med är väl Kiel.

 

Det är bara tråkigt att publiken också är bland de mest osportsliga i Sverige. Jag är antagligen för gammal men jag tycker att man som publik ska stötta sig lag genom att heja istället för att håna och bua åt motståndarna. Men det gäller inte i Kristianstad. Här lägger man mer kraft på motståndarlaget. Och jag vill dela ut en kollektiv dumstrut åt publikens behandling av Anders Hallberg igår. Jag tycker att man skämmer ut sig totalt när man buar hela matchen åt en spelare som tredje matchen i rad blir nedslagen av en Kristianstadspelare. Denna gång blev Anders dock inte sydd, men att tycka att han är osportslig eller mes för att han ligger ner efter att fått en knytnäve i huvudet är direkt osportsligt. Där säljer publiken bort en hel del av den respekt man annars hade kunnat förtjäna. Kristianstadborna borde skämmas! På gott och ont så är antagligen publiken i Lund mer utbildad och troligen också mer intelligent för samma sak hade inte hänt där. Det är verkligen synd att jag dagen efter sitter här med en dålig smak i munnen efter att ha upplevt Kristianstadpubliken istället för att känna glädje över gårdagens handbollsfest.

 

När det gäller matchen så vann Kristianstad rättvist och även om det blev jämnt på slutet så var segern aldrig hotad. Det kändes som om de orangea hade koll på matchen hela vägen.

 

Men det var ett blekt Lugi igår. Man inledde i samma tempo som man avslutade med mot Aranäs. Det var lååååångsamt och statiskt. Och både Tingsvall och Ernstsson spelade hellre i sidled än gick på avsluts. Jag tror Tingsvall sköt tre skott på hela matchen varav enbart ett träffade målet. Vilket underbetyg för en landslagsspelare. Antagligen vek de ner sig i publiktrycket. Men det är inte första gången som Lugi blir fega på bortaplan mot taggade motståndare. Samma sak hände mot HK Malmö. Och det var inte många utspel till kanten. Vid flera tillfällen så var Kristian Meijer fri men ingen vågade slå en passning ut mot kanten. Och till råga på allt så slarvade Lugi otroligt mycket: missade straffar, bollar över sidlinjen, bollar som tappades, missade passningar. Bäst i Lugi var målvakten Joakim Svensson och Johannes Hippe. Och frågan är om inte Joakim Svensson borde ha börjat i mål. Det avgjorde kanske matchen. Han verkar vara i bättre form än Espen Christensen.  

 

Kristianstad var mycket mer taggade än vad man var borta i Lund. Kan man bli annat av publiken? Försvarsspelet var lysande i första halvlek. Men det är bara på hemmaplan som man kommer undan med alla tröjdragningar. Det var flera Lugitröjor som var sönder efter matchen. Och framåt var framförallt Markus Olsson på hugget. Vilket jäkla klipp grabben har. Tror fortfarande att han kan bli något stort.

 

När serien är färdigspelad så tror jag ändå att Lugi ligger före Kristianstad. Lugi är det bättre laget. Kristianstad vinner trots allt bara med två bollar på hemmaplan stöttade av sin publik mot ett Lugi som underpresterar. Men även om Kristianstad fortfarande har lite sämre spelare så kommer det inte att förbli så. Den stora hemmapubliken ger intäkter. Både från sålda biljetter och från sponsorer. Om Kristianstad använder pengarna rätt så kommer man att kunna värva ihop ett riktigt bra lag och då kommer Sävehofs dominans att brytas. De andra klubbarna får se upp. De riskerar verkligen att bli omsprungna av Kristianstad.

 

Till sist en undran. Från min position så kunde jag se att det satt Lugifans på två olika ställen i arenan. Varför hade inte Lugi samlat alla på ett ställe? Det stödet hade Lugispelarna behövt.

 

Nu väntar HK Malmö hemma för Lugi på måndag. Jag vill se ett mer taggat och modigt Lugi som vågar gå framåt istället för att bara passa i sidled. Och så är det dags att sluta att ha sån onödig respekt för Oscar Jensen i Malmös mål som man hade senast.

.

 

 

 

Låt mig först svära. Jävla blogg.se. Har precis skrivit ett längre inlägg som bara försvann ut i cyberspace. Att jag inte lär mig att spra inläggen innan jag skickar iväg inläggen. Jag blir så jäkla irriterad.

 

Nåväl, jag skrev väl något i stil med detta.

 

Som ni vet så kände jag dåliga vibbar inför herrlandslagets match mot Holland. Och det var obehagligt nära att gå riktigt illa. Jag blir allvarligt oroad för framtiden. Är detta allt vad den nya generationen kan prestera? Ja, då har vi verkligen långt till världstoppen. Försvaret läckte som ett såll. Vilken skillnad från när Jernemyr och Karlsson spelar. Både Ukraina och Holland hade inga större problem att göra mål. Framåt hade jag förväntat mig att det skulle kännas tunt på högernio men istället så brast det mer på mittnio. Det fanns ingen som kunde styra upp spelet. Kanske saknas Kim Andersson mer som passningsläggare än som skytt. Jim Gottfridsson må vara en stor talang men än är han alldeles för långsam internationellt. Några proffsår kommer att göra honom gott. Larholm blandade och gav som vanligt. Från riktigt lysande initiativ till rena dundermissarna. Han är för ojämn för att kunna bära ett lag men funkar bra som en joker. Frågan är vem som ska spela på den positionen? En inte helt enkel nöt att knäcka.

 

Det är tur att herrarna inte mötte Polen i veckan. Vilken förnedring det hade kunnat bli. Nu finns i alla fall chansen att kunna ställa upp ett bättre lag i april.

 

I lördags så slog H65 Höör grannarna Eslöv. Efter första halvlek så verkade alla tro på en Eslövseger. Johanna Wiberg använde både hjärta och hjärna för att tippa Eslöv som vinnare. Men man ska som bekant aldrig ropa hej förrän man är över bäcken. H65 vände och vann i andra halvlek. Och det kändes inte helt orättvist. Tränaren Niklas Harris, uttagen i Veckans lag, må inte platsa i Lugi men han har en spelidé som räckte för att ta upp Lugi i elitserien och för att lägga H65 i elitseriens topp. H65 kommer att gå till slutspel om inte skador sätter käppar i hjulet. Truppen känns tunn så H65 är känsligt för skador. Det var kul att se H65:s ungdomar ta för sig. Men jag är annars inte helt förtjust i låta 16-åringar spela i elitserien. Risken är stor att det leder till att de slutar spela handboll alldeles för tidigt. Ett ämne som förresten togs upp under tv-sändningen. Förutom det skäl som angavs att ersättningarna har varit för dåliga för handbollstjejerna och att det är svårt att lägga ner så mycket tid helt ideellt, så finns det även andra orsaker. Ett skäl är säkert att en elitsatsning innebär att man måste försaka annat som är roligt, man missar t ex möjligheten att resa runt i världen för att se och uppleva saker. I en sådan jämförelse kan handbollen väga lätt.

 

Apropå tv-sändning. Pratar inte Johan Pettersson alldeles för mycket i kanal 10:s handbollssändningar? Det är ett jäkla pladdrande från början till slut. Det hade inte skadat med några tysta sekunder.

 

Och igår så förlorade Sävehofs damer återigen en match i Champions League. Och än en gång så slarvade man onödigt bort segern i slutet. Det händer något i huvudena på Sävehofstjejerna när det drar ihop sig. Kan det vara så att det går för enkelt i elitserien så att man viker ner sig när man möter tuffare motstånd? Men det är väl bara att samla rutin och komma tillbaka nästa år. För visst spelar man i Champions League även nästa säsong. Kan bara tänka mig att det är Skuru som möjligen skulle kunna slå Sävehof i en SM-final.

 

Nu är det dags för mig att ladda inför onsdagens derby mellan Kristianstad och Lugi. Jag kan inte åka och se matchen på plats vilket svider en del. Jag hade gärna upplevt den stämning och tryck som det kommer att bli. Istället får jag sitta klistrad framför datorn för att följa matchen där istället. Hur det går? Känns svårt att tippa. En sak är säker. Lugi kommer inte att vinna lika stort som i hemmamatchen. Det blir säkert jämnt men hjälpta av hemmapubliken så tippar jag Kristianstad.

Malmö FF spelade en viktig match i guldstriden, det regnade och blåste ute och matchen sändes i tv. Enligt Lugis sportchef skulle detta innebära att det var helt omöjligt att locka Lundaborna till en handbollsmatch. Och ändå kom närmare 3000 för att se svenska landslaget möta Ukraina. Vad kan man lära av detta?

 

1. Det är inte de yttre omständigheterna som avgör om publiken kommer till match, utan matchen, själva arrangemanget.

2. Vill man öka publikantalet måste man alltså göra arrangemanget mer intressant.

3. Och man måste göra Lundaborna medvetna om att det finns något intressant att se i Arenan.

 

Tänk om Lugi!

 

Och tänk om det alltid kunna finnas runt 3000 på Lugis matcher och att det var samma stämning som i torsdags! Hur kul hade det inte varit. Bara en sån sak som en speaker som samspelade med publiken och som gick att höra vad han sa. Vilken skillnad från Lugis ordinarie speaker.

 

Vad gäller själva landskampen så var matchen så där. Inte gick spelet på räls precis. Det var en stor skillnad från OS. Men stundtals så glimtade det till. Niclas Ekberg visade än en gång att han numera är en världsspelare. Jesper Nielsen skötte sig bra i mittförsvaret. Han kämpade och slet med den äran, även om han gick bort sig några gånger i ivern. Johan Jakobsson visade att om han får skjuta ostört så har han ett jäkla bra skott. Men inte kan han ersätta Kim Andersson inte. Sjöstrand i mål hade en trög start men kom tillbaka i andra halvlek. Det var antagligen tur annars kunde det gått illa mot ett betydligt sämre Ukraina.

 

Det blev till sist en vinst men målskillnaden på fyra kan visa sig vara en nackdel i slutet av kvalet, så det svider lite. Det var onödigt.