sturmerfoul

Vi var säkert många som inte trodde att Sverige kunde upprepa magplasket mot Ryssland. Men så blev det istället en ännu värre kollaps. Frågan är om inte detta var den sämsta insats ett svenskt herrlandslag någonsin presterat. Det här var värre än mot Polen i förra EM eller mot Ryssland i förrgår. Och jag tycker faktiskt att det är otroligt pinsamt. Polen är inget världslag. De håller ungefär samma standard som Sverige och vi ska inte behöva förlora på det här förnedrande sättet. När det handlar om en kollektiv kollaps så vilar ansvaret tungt på landslagsledningen. Det går inte att skylla på enskilda spelare. Jag fattar inte vad som hände och jag är garanterat inte ensam om min förvirring. Hur kan både anfallsspelet och försvarsspelet rasa samtidigt? Hur kan man i två matcher i rad göra två mediokra målvakter till världsstjärnor? Ingen av målvakterna behövde göra särskilt svåra räddningar. Det räckte att stå mitt i målet så blev de träffade av de svenska skyttarna. Även om jag i flera inlägg före EM varnade för att det skulle gå dåligt för landslaget så känns det ändå obegripligt med detta fiasko.

 

När ska landslaget lyfta? Det känns som om vi inte har kommit en bit närmare toppen sen senaste guldet 2002. Och jag börjar bli trött på att vänta på lyftet. I en intervju efter matchen sa Staffan Olsson att de brottat med landslaget ojämna spel hela tiden sen Ola och Staffan tog över. Frågan är om det inte är slutbrottat. Man har inte kommit ett steg närmare en lösning under alla dessa år. Är det inte kanske dags att ta in nya krafter? Och varför inte från Danmark? Det är ju inte mer än 10 år sedan Sverige åtminstone var lika bra som danskarna men nu är de skyhögt mycket bättre. Danmark tog in svenska tränare när man ville komma kapp Sverige. Nu kan det vara dags att svälja stoltheten och ta in tränare från Danmark.

 

Jag är verkligen orolig för framtiden. Vad händer med försvaret, den lagdel som trots allt är närmast världstoppen, när Karlsson och Jernemyr slutar? Vi är ju snart där. När ska vi hitta anfallsspelare som håller internationellt? Johan Jakobsson och Kim EdR har visat att de inte är några världsstjärnor. Det går inte att bygga ett landslag av klass på de båda. Kim saknar trots allt tempo, är ojämn i psyket och gör för många tekniska fel. Johan saknar varierat skytte och är också ojämn i psyket. Han slutar alldeles för ofta att skjuta i rätt lägen, utan passar hellre i sidled eller skjuter när han inte borde skjuta. När ska Ekberg få tillbaka självförtroendet? Eller har jag fått min misstanke bekräftad att han inte alltid tänker när han spelar? Jag är rädd att det som vi idag ser som ett misslyckande kommer att vara normal standard många år framöver. Sverige kommer att ligga runt tiondeplats internationellt och det kommer att dröja till nästa medalj i ett mästerskap. Om man nu ens kommer att ta sig till mästerskapen. Kanske dags att starta helt om och slänga ut gamlingarna och istället börja spela in unga talanger i landslaget?

 

Det här var verkligen en tung onsdag idag. Och ikväll väntar väl en ny förnedring mot Frankrike, även om jag tror att Frankrike kommer att ta det lugnt för att vila upp sig inför semifinalen. Känns inte särskilt motiverande att se matchen.

 

Kvällens intressanta match är istället Polen mot Kroatien. Vinner Polen så går man till semifinal och ska man gå efter resultaten mot Sverige så är Polen storfavoriter.

 

 

 

 

.