Tronskifte?
Danmark hade sitt tronskifte i söndags och frågan är om inte svenska handbollslandslaget hade sitt igår. Är inte Claar det givna förstavalet före Gottfridsson som mittnia? Claar är inte bara i bättre form utan han representerar väl också mer den moderna handbollen. Jag undrar om vi inte börjat se slutet av Gottfridsson. Det börjar gå lite väl långsamt när han spelar.
Jag antar att det här sätter käppar i hjulet för Solberg. Han hade säkert räknat med att förstauppställningen skulle dra det tunga lasset i EM. Men de spelarna är blekare än vanligt. Det är inte bara Gottfridsson som inte verkar vara i form. Sandell har hittills varit klart bättre än Lagergren. Och Wanne känns som ett högst osäkert kort. Jag undrar varför Solberg inte släppte in Pellas i matchen igår? Vågar Solberg satsa på en ny förstauppställning?
Sverige måste lyfta sig om det ska bli någon medalj. Förutom Claar så var det Palicka som räddade laget igår. När Nederländerna fick en tremålsledning i början av matchen så kunde den ha varit dubbelt så stor om inte Palicka hade gjort några viktiga räddningar. Och då undrar jag om inte matchen hade varit körd. Och sen går Palicka in och räddar Sverige även i slutet av matchen när Nederländerna hade momentum och såg ut att gå mot vinst. Det krävs antagligen en vinst mot Slovenien i morgon för att Sverige åtminstone på pappret ska ha en chans till semifinal.
Färöarna vann aldrig någon match i EM men vilken färgklick de har varit. Så jädra kul det har varit att se laget spela och höra supportrarna heja. Om någon ifrågasatte varför laget överhuvudtaget var med i EM så har det med eftertryck visat att de kommer att delta i fler mästerskap. Det är ett ungt lag och de kommer att bli bättre.
Georgien som väl också var debutanter tog däremot en seger. De vann överraskande mot Bosnien.
Island hackar sig fram. Det kan bero på att man bytt tränare och att man ännu inte kommit in i ett nytt spelsätt. Men det kan också bero på den delvis annorlunda domarbedömningen i detta EM. Försvararna får klappa på mer och det är inte givet att anfallarna alltid får frikast eller straff. Jag tycker att det är välgörande för handbollen. Jag tycker att spelare som Gidsel och Kristjansson får för många frikast eller straffar.
Och vad ska man säga om Norges vana att vika ner sig i slutet av jämna matcher? Det verkar ha satt sig kollektivt i huvudet. Det kan vara svårt att bryta en sådan trend. Men det får gärna sitta kvar tills efter matchen mot Sverige.
Kommentarer
Trackback