sturmerfoul

Är nyss hemkommen efter ännu en helg i Köln. Vilken härlig handbollsfest det är varje gång!  Som handbollsälskare är det ett måste att åka till Köln för att se Final Four. Det är så fantastiskt att se alla dessa handbollsfans från hela Europa samlas på ett och samma ställe. Och aldrig är det något bråk! Jag mötte några Lugifans som sa: "Handboll är bara kärlek". Det är så sant. Efter Aalborgs skräll mot Magdeburg såg jag till exempel några Magdeburgfans prata med några Aalborgfans och de skrattade och hade kul. Och det slutade med att de kramade varandra. Det hade aldrig hänt på en fotbollsmatch. Och det var en hel del svenskar på plats. De nordligaste jag såg kom från Boden (en lång resa) och de sydligaste från Ystad. Detta var femtonde året i Köln och nu är det klart för ytterligare fem år. Jag längtar redan till nästa besök. 

 

Det spelar väl fjorton svenskar i de fyra finallagen. Ett tecken på att Sverige står starkt i handboll just nu. Alla utom Jack Thurin fick spela någonting. Men det var väl ingen svensk som utmärkte sig särskilt. Ja, det skulle väl i så fall vara Fabian Norsten i Aalborgs vinst mot Magdeburg. Han gjorde en utmärkt match och bidrog till vinsten. Kanske borde han ha kommit med i OS-truppen. Och Jonathan Carlsbogård är alltid stabil. 

 

Magdeburg kändes lite slitet. Man har nog matchat sina stjärnor för hårt. Men sen måste jag säga att de inte hade flyt med domarna i sina matcher. Jag vet inte hur många gånger till exempel som de hade en spelare fri med målvakten när domarna blåste för frikast till Magdeburg. Och i semifinalen kändes det som om domarna inte gillade deras sätt att spela handboll. De blåstes av ovanligt många gånger för steg- eller stürmerfoul. Men det som avgjorde semifinalen var nog annars Aalborgs offensiva 4-2 försvar, där de två där framme gick långt fram. Det störde Magdeburgs spel med rörelse och snabba bollsläpp. 

 

Sen måste jag säga att jag var imponerad av Aalborg i finalen. Starkt att bita sig fast hela vägen och spela jämnt med Barcelona. Och vilket härligt stöd de hade från de danska supportrarna. Det måste svida för Mikkel Hansen att i sista matchen missa den enda titel han inte har. Han var ett ribbskott i slutsekunden från en förlängning. Lite vemodigt var det att se hans och Niclas Ekbergs sista match i klubblagen. 

 

Och Kiel visade återigen hur ojämna man är i år. Först blev de utklassade av Barcelona och sen vann de relativt enkelt mot Magdeburg. Fast den vinsten berodde nog mest på att luften hade gått ur Magdeburg efter semifinalförlusten. Jag tror att Kiel måste gå hem och fundera på framtiden. De behöver ett nytt koncept. Det är dags att släppa några av gamlingarna och ta in nya unga spelare. Och fundera på om framtidens handboll är att ha stora skyttar. Och är verkligen Jicha rätt tränare?

 

Men på det stora hela så visade Barcelona att man är bäst. De är trots allt i särklass. De kan mycket väl vinna nästa år också. Detta var tränare Ortegas åttonde titel. Imponerande det också.